Flexibelt så det förslår – fortsättning!

Det finns knappast någon annan skolform som är så flexibel som just sfi och den sfi-verksamhet som jag är en del av i Eskilstuna kommun är ett ypperligt exempel på det. För att uttrycka det med Lillemor Perssons ord från hennes blogginlägg den 2 september: Vi är flexibla så det förslår! Mitt blogginlägg är således en fortsättning på hennes. 

Sfi i Eskilstuna
Sfi-huset i Eskilstuna

På Sfi i Eskilstuna kommun har vi mer än tolv hundra elever inskrivna i kurser som ges antingen på förmiddagen eller eftermiddagen eller, för de som vill kombinera heltidsarbete/praktik och sfi-studier, på kvällstid. Men vi har också alltid haft olika lösningar för deltagare som arbetar/praktiserar deltid och vill även studera på dagtid.

Tidigare löste vi deltagarnas individuella behov av oregelbundna studietider med att erbjuda dem individuellt upplagda studier i en på dagtid bemannad studiehall. Från och med augusti i år genomgår dock den delen av vår verksamhet en betydande uppdatering, bl a genom att använda sig mer av vår digitala lärplattform och olika webbaserade verktyg. Eftersom målet är att vara än mer flexibel gentemot deltagare som både arbetar/har praktik och studerar och eftersom studierna tack vare modern teknik inte behöver vara knutna till ett visst rum under en viss tid på samma sätt som tidigare, har vi tagit bort benämningen studiehall och infört den mer talande benämningen flexen (läs mer här).

När det gäller akademiker och ett snabbspår genom sfi för dem, har vi haft den i ett par års tid. Den sfi- verksamheten är en del av Komvux. Förresten faller hela sfi i Eskilstuna under Komvux gemensamma organisation, det har det gjort i många år. Så samarbete och kontakter mellan sfi och grundläggande komvuxutbildningar är inte något nytt hos oss.

Innan vi placerar en elev på en kurs, görs en noggrann kartläggning. Deltagaren genomgår en fem veckor lång introduktionskurs, på den nivå som bestäms utifrån deltagarens skolbakgrund (kortutbildade för sig, normal- och högutbildade för sig). Varje elev får en individuell studieplan upprättad. Efter introduktionskursen börjar eleven på ”sin” kurs på ”sin” studieväg. Deltagare som inte har någon skolbakgrund och som är i behov av alfabetisering går direkt till en alfabetiseringskurs – detta i syfte att effektivisera deras sfi-studier.

Det skulle aldrig falla oss in att blanda deltagare från olika studievägar i samma grupp. Helt otänkbart. Därför blandar vi absolut inte deltagare från studieväg 1 som läser på C-nivå med deltagare från studieväg 2 som läser samma kurs. Vi är måna om att anpassa pedagogik, arbetssätt och material utifrån deltagarnas skolbakgrund och förutsättningar och vi vet att skolbakgrund från hemlandet är en viktig faktor att ta hänsyn till när vi skapar grupper. Alla ska nå samma kursmål men vägen dit är olika för deltagare från olika studievägar.

I vår strävan att nivå- och pedagogikanpassa vår undervisning (och i förlängningen effektivisera elevernas lärande och därmed öka antalet individer som lämnar sfi med godkända betyg) har vi för två år sedan gjort något relativt radikalt på A-nivå på studieväg 1. Deltagare som har en viss skolgång med sig från hemlandet och läser och skriver på modersmålet har vi separerat från deltagare som inte har någon skolbakgrund alls och följaktligen varken läser eller skriver ens på modersmålet. Det var jag som fick äran och utmaningen att utveckla pedagogiken i den då nya gruppen (Alfa2/A döpte vi den lokalt till), med målet att göra det möjligt för eleverna att klara A-kursens krav på sina egna, specifika villkor. Bland annat läggs en stor vikt vid fortsatt intensiv läs- och skrivinlärning, studieteknik och strategier för lärande. Det funkar!

Efter att flera elever har klarat A-nivå tack vare vårt anpassade arbetssätt i Alfa2-gruppen, uppstod förstås behovet att göra något liknande på B-nivå på studieväg 1. Sagt och gjort, så numera har vi även en så kallad B-alfagrupp. Alfabetisering fortsätter alltså även på B-nivå, vilket gynnar eleverna och ökar deras chanser att nå målen för kurs B. Och det är övervägande elever som tidigare – dvs innan vi införde ett separat alfa-spår på studieväg 1 – fallit bort redan under A-kursen eftersom de missgynnades i en blandad grupp. Forskningen säger tydligt att när det gäller alfabetisering och latinisering, är det stor skillnad mellan deltagare som har gått så lite som ett år i skolan och deltagare som inte har gått i skolan alls. Det är den aspekten som vi med vårt arbetssätt tar hänsyn till. Vårt mål på sikt är 50% godkända alfa-elever på B-nivå. Det är fullt möjligt, tycker vi. Hur undervisningen och pedagogiken på alfa-spåret (dvs kurserna Alfa1, Alfa 2/A och B-alfa som vi lokalt kallar dem) ser ut hör inte hemma i just det här blogginlägget, utan i ett annat i så fall. Men en sak kan jag säga i alla fall: Det är webbaserat lärande, formativa arbetssätt och vardagsrelevans när det gäller material och innehåll som är tydliga framgångsfaktorer på alfa-spåret.

Jag skulle kunna göra det här blogginlägget hur långt som helst. Jag skulle kunna berätta ingående om kollegor som arbetar framgångsrikt med suggestopedi på studieväg 2, vilket är en metod som särskilt främjar deltagarnas muntliga förmåga. Jag skulle också kunna skriva om läs-, skriv- och uttalsstöd som erbjuds elever med särskilda behov och som leds av två på området mycket skickliga pedagoger. Jag skulle också kunna berätta om att vi arbetar med sång och att flera klasser samlas en gång i veckan för körsång. Vi sjunger efter boken Sjung och träna svenska som mina kollegor Helena Bogren och Karin Sundström är författare till. Jag skulle kunna berätta om genrepedagogisk undervisning som aktivt bedrivs av flera lärare på vår skola inklusive undertecknad, en metod som kollegorna Susanne Södergren, Helena Bogren och Karin Sundström har utvecklat till den grad att deras tankar och material har blivit läromedel för B-, C- och D-nivå och används på sfi-utbildningar i hela landet (Skriva B, Skriva C, Skriva D). Jag skulle också kunna berätta om hur vi använder (eller använde, för nu är det lärplattformen som gäller) bloggar i sfi-undervisningen (t.ex. här, här eller här) och lärplattform och hur flertalet av oss lärare flippar klassrummet på olika sätt (t.ex. här, här och här). Jag skulle kunna berätta om boken Välkomna hit som bl a Migrationsverket använder och som kollegan Josephine A Andersson är medförfattare till. Jag skulle kunna berätta om kompetensen på området alfabetisering, ett område där jag har bidragit med handboken Webbaserad alfabetisering och kollegan Camilla Nilsson med en nyutgiven lärobok för kurs A (Språkvägen A). Allt det här skulle jag kunna berätta om men som tur är vill några ur gänget själva blogga om sina framgångsrika arbetssätt här på sfi-bloggen. Det gör mig glad och stolt. Vi är alltid med där det händer saker.

På sfi i Eskilstuna är vi flexibla, idérika och kompetenta. Vi arbetar utifrån forskning och beprövad erfarenhet och tar till oss nya metoder och utvecklar nya arbetssätt i samklang med samtidens höga krav på bl.a. digital kompetens. Allt för att göra deltagarnas väg till egen försörjning så effektiv och kort som möjligt, naturligtvis utan att tumma på varken undervisningskvalitet, pedagogik eller krav på individualisering.

Alla politiker som påstår att sfi generellt är en stelbent, gammaldags och ineffektiv skolform är mer än välkomna på studiebesök. Slutligen tycker jag också att sfi skulle gynnas av att behandlas och betraktas som den skolform den är, i stället för som en sysselsättningsåtgärd underordnad Arbetsförmedlingen. Min känsla är att politikerna i allmänhet tenderar att göra det senare. Sfi är en skolform – med egen kursplan, betygskriterier, nationella prov och krav på behöriga lärare! Vi sysslar med andraspråksundervisning och kompetenskrävande läs- och skrivinlärning. Vi är underordnade Skolverket, inte Arbetsförmedlingen eller kommunens socialtjänst.

Många kunskaper och färdigheter i dagens samhälle betraktas genom livslångt-lärande-linsen men när det gäller andraspråksinlärning (för att inte tala om läs- och skrivinlärning på ett andraspråk i vuxen ålder), ska det ske under en tidsmässigt mycket begränsad period (här är mitt tips till politikerna att läsa in sig på grundläggande forskning i ämnet för att förstå vad vi dagligen har att brottas med).

När det gäller sfi, är det enligt min åsikt politikerna som inte är särskilt flexibla och som har fastnat i sin bild av sfi hämtad från 80-talet. Ungefär så. Det är sorgligt, för deras felaktiga bild blir lätt allmänt gods. Vi kanske ska föreslå införande av obligatorisk sfi-prao för våra politiker?

Läs gärna också vad en av våra sfi-elever tycker om sitt sfi: ”Sfi is good for me”.

Ivana Eklund

Ivana Eklund, sfi-lärare (stv 1) på Komvux/sfi i Eskilstuna kommun

Pronomen med suggestopedi!

Jag heter Christina Torgersen och jag jobbar som lärare på Sfi. Jag har en C-kurs. I min undervisning jobbar jag suggestopediskt och det betyder bl. a. att jag försöker engagera flera sinnen hos mina elever när vi tränar svenska. Vi använder fantasin och spelar ofta lite teater för att utveckla språket och aktivera minnet.

Den senaste tiden har jag märkt att eleverna är osäkra på pronomen så idag ville jag göra dem uppmärksamma på vilka pronomen som finns och skapa situationer som skulle få dem att träna om och om igen.

Eftersom jag anser att det är viktigt att alla känner sig trygga och ingen ska behöva vara rädd för att säga fel så har jag gjort en väggplansch som sitter i klassrummet.

Vi läste tillsammans och jag förklarade och gav några exempel.

Sedan satt vi i en ring och jag gick fram till en elev samtidigt som jag sa: jag går hem till dig! Till de andra eleverna sa jag: jag gick hem till honom!

Sedan var de igång med att gå till varandra och berätta vad de gjorde. T.ex. dansade två par samtidigt som övriga klappade takten och vi konstaterade att: han dansar med sin fru, men nu dansar han med hans fru! (De bytte partner) Alla skrattade åt vad som kan hända om man säger fel pronomen i den situationen! Som avslutning tog jag fram ett paket och vi provade att gratulera varandra på födelsedagen och även hitta på vad som fanns i paketet: ni fyller år idag, vi ger er en röd bil! Vad gav de till dem?

Jag hade beräknat att det här skulle ta 45 minuter men när fantasin kom igång fortsatte de i en och en halv timme! Sedan utvärderade vi genom att kasta en boll till var och en som fick säga sin åsikt om lektionen och de var överens om att de hade förstått och de skrattade åt olika situationer som uppstått när man väljer fel pronomen.

pronomen1   pronomen2

Individualisera undervisningen med iPad.

Jag arbetar med en grupp analfabeter, A1 och B1-elever på Sfi Hermods i Norrtälje. Vi är en liten enhet så spridningen på eleverna kan vara stor. Min ständiga fråga är hur jag på bästa möjliga sätt kan anpassa undervisningen så att alla förstår, utvecklas och känner sig utmanade. Jag har en bakgrund som lågstadielärare och IKT-pedagog i grundskolan. Där arbetade jag med alternativa verktyg i klassrummet för att anpassa den undervisningen. Jag undervisar nu vuxna och vill inte använda för barnsliga programvaror men ”tänket” att tillfredsställa alla är det samma.

farsna-1

Jag tänkte nu ge ett exempel på ett arbete där vi använder iPad som verktyg för att individualisera. Jag ingår i ett projekt som finansieras av skolverket som heter ”Utomhuspedagogik som metod i SFI-undervisningen”. Vi samarbetar med Färsna Naturcentrum och en dag i veckan förlägger vi undervisningen där. Två utomhuspedagoger ansvarar för undervisningen där och jag kan dokumentera arbetet med film och bilder.

farsna-2

Vi har hunnit med att laga mat, baka bröd, koka sylt, plocka potatis plantera solrosor, träna på färger i naturen och mycket mer. På plats samlas vi för genomgång av dagen. Pedagogerna skriver på whiteboardtavlor vad vi ska göra och viktiga ord att träna. Eleverna har egna block som de antecknar i efter egen förmåga. I mindre grupper utför vi  sedan dagens uppdrag. Vi återsamlas, fikar och samtalar om dagen.

farsna-3

Jag redigera det jag filmat under dagen och nästa dag tittar vi på filmen och pratar om vad vi gjorde. Vi skriver sedan en gemensam text på tavlan om dagen innan. Omväxlande skriver jag direkt på tavlan eller så använder jag clarospeak som bokstaverar medan jag skriver. Jag projekterar på tavlan och använder ett stort teckensnitt så att alla kan se bra.  Jag skriver senare rent texten och lägger till de bilder från dagen som hör ihop med texten. Texten läser jag sen in i Explain everything och publicerar på Youtube. Jag gör en QR-kod med länk till youtube-klippet som jag klistrar in på textsidan. När vi läst texten tillsammans kan de som behöver lyssna på den så många gånger de vill. Tipset om QR.koder fick jag ifrån Ivana Eklund i boken Webbaserad alfabetisering på SFI. Så nu läser jag in alla de texter vi skriver gemensamt och lägger dit QR-koden vid texten så elever som vill kan lyssna och läsa efter.

farsna-4

De ord som har varit viktiga under dagen gör jag övningar i Bitsboard av. Jag gör en uppsättning där det bara är ett ord. Sen kopierar jag den och skriver hela meningar till bilderna också. Alla kan då träna på sin nivå. Ord och bild, säga efter, skriva, eller läsa. Det finns 24 olika övningar på en uppsättning av bilder. Vill ni se vad vi gjort finns de i bitboard-katalogen under namnet Färsna. Jag skriver ut och sätter också upp bilderna på väggen i klassrummet som påminnelse om vad vi gjort och kan ofta använda dem för att peka på någon detalj. Jag skriver också ut dem 4 st på en A4, plastar in och klipper isär bild och text för att ha som övning att para ihop rätt bild med rätt text.

Till sist gör jag ett litet häfte med texten vi skrivit och bilder från bitsboard som eleverna får skriva ord eller meningar till. I projektet ingår att alla elever har en egen iPad som de får ta hem. De har skrivit kontrakt för ett år så de betraktar dem som sina egna iPads. De har då möjlighet att gå tillbaka och titta på filmerna, arbeta med bitsboard och lyssna på våra texter. Jag hoppas att arbetsättet ger en ökad möjlighet att arbeta efter sin egen förmåga och lärstil.

Filmerna och texterna finns på vår blogg: https://sfinorrtalje.wordpress.com/farsna/

kicki

Kicki Hammarlund

Ikt-pedagog och lärare på SFI Norrtälje

kicki.hammarlund@hermods.se

 

En rektors hjärta

Okej, glasspaketet står bredvid datorn och Leonard Cohen sjunger i bakgrunden. Nu är det bara att börja skriva. Tomt. Hur svårt kan det vara? Skriva ett blogginlägg som ska handla om sfi. Det finns så många saker att berätta, men vad ska JAG berätta om? Nervöst? Absolut! Det är fösta gången någonsin som jag skriver ett blogginlägg.

Vem är jag? Hur hamnade jag där jag är i dag? Och varför gör jag det jag gör? Jag läser era blogginlägg här på sfi-bloggen och följer med i olika grupper som handlar om sfi. Jag är mycket imponerad över alla kreativa saker som händer inom sfi. Tänk om våra makthavare tog sig tid att besöka våra verksamheter, då skulle de få en fantastisk bild av sfi.

Min lärargärning tog sin början i en liten skola på den dalsländska landsbygden. Klasslärare i 6:an med allt vad det innebär. Efter några år, flytt till Stockholm och möjlighet att undervisa i svenska som andraspråk. En ny upplevelse där jag fick kämpa för att ämnet skulle ses om ett ”riktigt” ämne. Vidare till en skola och starta upp undervisning för nyanlända elever och för första gången samarbeta med två modersmålslärare. Nästa steg, en innerstadsskola. Undervisning i svenska som andraspråk. Samtidigt började jag undervisa kvällstid på Studiefrämjandet och elever från KTH och KI, en intressant vändning i min lärarkarriär, vuxna – ja eller i alla fall vuxnare än högstadieelever. Ungefär samtidigt dyker det upp en tjänst som sfi-lärare i Tensta, SFI Västerort, och här tar min sfi-resa sin början.

I dag 6 år senare är jag så tacksam över de kollegor och elever jag träffade i Tensta. Jag har lärt mig mycket av dem. Åren i Tensta gav mig mycket lärdomar både i mitt arbete som sfi-lärare men det formade mig även till den chef jag är i dag.

heart-1665157

Jag älskar mitt jobb som rektor i vuxenutbildningen, framför allt att arbeta med sfi-elever och sfi-lärare. Varför då? Kanske många tänker. Det skrivs ju så mycket negativt om sfi. Dåliga resultat, elever som går flera år på samma kurs osv. Ja, visst finns det elever som år efter år kämpar med att lära sig svenska. Betyder det att utbildningen är dålig? Det tror jag inte, det finns andra faktorer som jag tror påverkar. En skola – vilken skola det än må vara, är troligen inte bättre än den skolledning som styr den. Jag tror inte att jag skulle ha samma engagemang för min verksamhet om jag inte hade arbetat som sfi-lärare och vågat anta utmaningarna jag har ställts inför.

Jag har förmånen att i mitt dagliga arbete möta otroligt erfarna, kunniga lärare som jag har stor respekt för. Elever som kommer till ”min” skola och kämpar med att lära sig språket. Jag blir bjuden på alla möjliga och omöjliga godsaker. Vi har matfester, vi skrattar, vi gråter och vi bråkar emellanåt.

Alla dessa möten med människor, både personal och elever berikar min vardag.

Är allt en dans på rosor? Absolut inte. Att vara rektor innebär inte bara roligheter. Jag önskar att jag kunde lägga ännu mer tid på att vara den pedagogiska ledaren jag vill vara. Jag har valt att undervisa en kväll i veckan för att inte glömma bort vad mina kollegor brottas med i klassrummet. Som rektor vill jag att lärare ska veta att jag förstår vad de pratar om när vi har våra pedagogiska möten, eller när det kommer till mig och vill prata om deras klass.  Jag vill vara insatt i deras vardag och inte tappa bort verkligheten.

Tyvärr handlar en skolledares vardag om många andra saker som lätt tar överhand. Ekonomin ska vara i balans, budgeten ska göras och den ska vara så exakt som möjligt, administrationen ska skötas, vaktmästarjobb ska göras, en trasig lämpa här, en säkring där, plocka upp skräp och se till att skolan ser fräsch ut. Möten med AF, möten med försörjningsstöd. Personalansvar, rekryteringsansvar, arbetsmiljöansvar, brandansvar. Det är mycket ansvar nu. Se glad ut, vara trevlig, hålla nere kostnaderna.

Vad gör att jag vill fortsätta med det jag gör? Vad ger mig energi att orka leda mitt i alla ”måste saker”? Vad gör mig personligen glad?

heart-1588199_1920

Svaret är ganska enkelt.  Det kan vara telefonsamtalet en måndag förmiddag när jag suckar över system som inte fungerar, skrivare som har lagt av och budgeten som ska vara klar innan kl. 17. En man ringer upp och berättar att han och sambon har valt att börja på vår enhet för de blev så trevligt bemötta och att jag en fredag eftermiddag tog mig tid att prata och förklara hur vi undervisar, om våra lokaler och vilken grupp jag tycker att sambon ska börja i. Eller när jag avvecklade en skola och en elev säger ” men vi är ju som en stor familj, vad ska vi göra nu?” Eller att i årsrapporten och statistiken få bevis för att det går att göra underverk. Positiva ord från huvudmannen.

Små saker som värmer mitt hjärta och gör att jag orkar och vågar leda åt det håll jag tror på.

Nu är glassen uppäten och musiken har gått över till Dire Straits. Jag har inte givit några tips på hur vi arbetar eller utvecklar sfi. Inte heller någon lösning på de problem vi brottas med. Ni har fått en liten inblick i mina vardagstankar kring mitt jobb och varför jag tycker om det jag gör.

På måndag kan jag kalla mig rektor på riktigt. Då är det avslutning efter 3 års studier på Rektorsprogrammet och det är jag stolt över.

Christina Holmström
Rektor
JENSEN SFI STOCKHOLM

Skapa intresse för datorstött lärande ? ?

Jag arbetar som SFI-ärare i Eskilstuna, just nu i en nystartad flex. Flexen betyder att de elever som har arbete eller fått praktik kan flexa med deras egna arbetstider som det passar just dem. Så jag får verkligen arbeta på alla nivåer och det är så lärorikt! Alla nivåer från A-D och alla studievägar…..

macbook-606763__340

Tack för all respons på mitt förra inlägg. Det ger kraft och ork till att fortsätta. Det är också väldigt intressant och lärorikt att läsa andras inlägg. Det ger så mycket andra perspektiv, tankar och framför allt idéer. Det är några stycken som efterfrågar hur jag/vi får våra elever att gå in på olika lärplattformar, hemma. Det är inte så lätt och krävs en hel del engagemang och envishet (svett, blod och tårar :)).

Jag kan heller inte svara på hur andra lärplattformar fungerar då jag bara använt its learning. Its learning har varit och är fortfarande, i mitt tycke, ganska omständligt att använda. Förhoppningsvis ska det bli mer användarvänligt med tiden. De säger att de arbetar på det. Framför allt är det svårarbetat pga av alla steg innan man kommer dit man vill, som att lägga ut filmer, länkar etc. Från elevens perspektiv blir det krångligt att logga in hemifrån. De hamnar på fel sidor etc och då ger de upp.  Det är för många steg i its learning, både som lärare och elev att jobba med, enligt mig.  

Det är några av orsakerna till att jag samtidigt arbetar med en öppen blogg, sfimedangelica.wordpress.com. Det är lite mer jobb att ha en öppen blogg parallellt med its  men jag tänker att det lönar sig i längden. Det har också visat sig på C-kursen, att eleverna får en ökad förståelse av vad som förväntas av dem. Det verkar som om  eleverna har lärt sig mer hur det fungerar och sen lär de sig av varandra. De samarbetar verkligen med att lära av varandra och de har blivit mer intresserade av hur det fungerar digitalt. Väldigt roligt att se hur de upptäcker tekniken. Många av eleverna tror att de kan så mycket för att de vet hur man googlar eller skickar sms men med tiden upptäcker de hur mycket som man faktiskt kan göra och LÄRA sig med hjälp av Internet.

Jag tycker att det är lättare få eleverna att gå in på den öppna bloggen då det bara är att googla sig fram till den. Den öppna bloggen är ju inte låst så för eleverna blir det lättare att arbeta hemifrån. När jag tex har diktamen så läser jag in den på appen Tellagami, med texten i bakgrunden, https://youtu.be/JX9Zh05I3og och eleverna tränar hemma och resultaten har blivit över förväntan. 🙂 Jo, jag vet att de tränar in, men jag ser det som ett led i deras skrivande. Jag har tillsammans med eleverna en genomgång i skrivregler etc, om hur vi ska skriva innan de tränar och efteråt går jag och eleverna igenom de vanligaste “felen” i texten.

Det är också lättare att få A-elever att använda den öppna bloggen. Man får “tjata” lite på lektionerna men det har gått lättare, vilket jag tycker är roligt att uppleva. Nu vill jag också passa på att slå ett slag för Qr-koden A-eleverna tycker det är “magic” och använder qr-reader hemma. Den appen har jag lagt in i temahäftena eller i diktamentexterna. Jag har fått mycket positiv respons från elever som minns det vi gått igenom både på C- och D-kursen.

qr-kod

Så våga använd både blogg, appar samt lärplattformar och tänk på att när du och jag väl fått lektionerna digitalt så ligger de där och vi kan använda dem om och om igen. För elever och oss lärare. Enklare i längden!?

 

 

En aha-upplevelse för mina elever

Det är inget grönt datum, jag vet, men som admin tar jag mig friheten att skriva ett litet ”mellandagsinlägg” ändå. Man pratar verkligen om alla möjliga ämnen på sfi och det är ofta en överraskning – i alla fall för mig – vad som tar skruv bland eleverna och inte. Här kommer en kort beskrivning av något som jag väl får kalla omvärldskunskap och som visade sig intressera majoriteten av mina elever mycket mer än jag hade kunnat föreställa mig. Jag vill därför gärna dela det med er.

Så här var det: en av mina studieväg 1-grupper och jag var ute på tipspromenad vid Lötsjön i Sundbyberg. På morgonen innan hade jag läst ett inlägg om fåglar och bröd på Facebook och jag bestämde mig för att ta upp det med gruppen innan vi skiljdes åt.

Jag visade bilden av kanadagåsen med skadade vingar och berättade att detta berodde på att den ätit för mycket bröd, som inte innehöll tillräckligt med näring. Alla i gruppen blev helt förskräckta. De gick ofta med sina familjer och matade fåglarna – gärna med toast eller till och med hembakt bröd som man tagit med speciellt för tillfället. De trodde verkligen att de gjorde något bra för fåglarna. Och så var det tvärtom!

Vi pratade om vad man istället kunde ge gässen och de andra fåglarna: t.ex. majs, ris, sallad, havre eller fågelfrön. Det blev diskussion om vad frön och havre var för något och jag googlade och visade bilder. Alla lovade att sprida informationen till sina vänner.

Jag vill därför be dig som jobbar på sfi att också sprida detta. Jag har sett många andra elever som gärna matar fåglar med bröd. Det var mycket därför jag valt att prata om det. Man vill väl men det blir så fel. Och det gäller ju inte bara sfi-elever! Många människor matar fåglar med bröd. Speciellt utsatta är fåglar i stadsnära områden, som t.ex. de vid Lötsjön.

Jag älskar verkligen inte kanadagäss, men alla fåglar borde få lov att kunna flyga. Och det kan de inte om de får sådana här ”änglavingar” som du ser på bilden. Både mina elever och jag fick alltså lära oss något nytt. Att vingarna blev deformerade av för mycket bröd hade jag ingen aning om. Hade du?

Vad har du för erfarenheter av vilka ämnen som engagerar på sfi? Vad tycker du som elev och du som kanske jobbar som lärare, modersmålsstödjare, SYVare eller skolledare? Jag tänker att det är viktigt att hitta något som är intressant att prata om. Det främjar språkinlärningen! Om det sedan handlar om fåglar, ekonomi, jämställdhet eller adjektiv spelar inte så stor roll. För mig handlar det mer om livskunskap. Vad har ni pratat om i ditt klassrum som har lyft undervisningen? Det vore intressant att få höra om!

Här kan du läsa hela artikeln:

Därför ska du absolut inte mata fåglar med bröd – och detta kan du ge dem istället

Tack för mig och fortsatt trevlig helg!

Helena är förlagsredaktören som sadlade om och blev sfi-lärare. Jobbade tidigare på Bas i Södertälje men återfinns nu på Centrum för Vuxenutbildning i Sundbyberg, fortfarande mest med studieväg 1. Initiativtagare till den här bloggen.

Hur vi löste problemet med förseningar på morgonen

När jag blev anställd i maj upptäckte jag ganska snart att vi har samma problem i vår SFI-verksamhet som många andra skolor också jobbar på att rätta till: de eviga, irriterande förseningarna till lektionerna. De sista av våra elever kunde ibland droppa in strax efter 9 – hela 40 minuter efter lektionens start! Och med en kaffekopp från Max i handen.
Vissa dagar hade lärarna 3-4 elever i klassrummet vid lektionsstarten kl 8:30 och sedan droppade de in en efter en under en lång tid. Det störde lektionen, avbröt läraren mitt i en mening och irriterade de elever som redan satt i klassrummet, de som kom i tid för att de vill göra rätt och lära sig snabbt det man behöver för att komma vidare.
Nu är det så att jag har en genuin tro på att alla vill göra rätt, att alla vill vara duktiga och att alla vill lyckas. Men jag vet också av egen erfarenhet att man inte alltid lyckas med det av egen vilja och kraft och då är det bra att någon eller något kan hjälpa till att strukturera för en och tvinga igenom en förändring.
Vi diskuterade problemet vid flera tillfällen, lärarna pratade med eleverna, förklarade hur viktigt det är att komma i tid men utan något större resultat. Och sedan, plötsligt en dag, vid en missmodig “det är jobbigt med förseningar”-stund på ett möte, kom någon av oss på en fantastisk ide! Vi inför morgontester!
Alla tyckte att det är värt att försöka och vi började fundera vad det ska vara för tester och vilka premisser som ska gälla för dem. Vi kom fram till följande:

 

  1. Testerna måste vara lätträttade. 5 frågor, 10 ord, 10 grammatiska problem – 5 eller 10 av något som ska göras. Om det går omvandlar vi resultat i %-rätta svar för att förtydliga för eleven hur den har lyckats. 50% är njaaaa, 70% är ok, 80-90% är bra, 100% är fantastiskt, precis det resultat som alla behöver sträva efter! Om det inte går antecknar vi OK – som betyder att eleven kom i tid till skolan.
  2. Testerna måste vara korta, de får inte ta mer än 10-15 minuter av lektionen.
  3. Ibland rättar läraren testerna, ibland kan elever rätta varandras.
  4. De tester som läraren rättar kan användas som kompletterande bedömningsunderlag.
  5. Det måste vara möjligt att lyckas få alla rätt på varje test om man vill. Därför baseras testerna ALLTID på det vi gjorde dagen innan. Alltid utan undantag. Har eleven varit på lektionen kan den alltså få ganska bra resultat på testet. Har den tränat på orden/texten/regeln hemma blir resultatet på provet riktigt bra. Detta samband blir ganska snabbt väldigt tydligt för eleverna.
  6. Tester har som syfte att skapa en känsla av att det är viktigt att komma i tid.
  7. Tester har som syfte att skapa en medvetenhet om ens egen kunskapsutveckling hos eleven, vad är det den lär sig från dag till dag.

Nu har det gått 3 veckor sedan vi införde morgontester och både eleverna och lärarna är mycket nöjda med resultaten de gav. Förseningarna har minskat drastiskt, dock –  i sanningens namn – ej helt försvunnit. De elever som ger sig själva en chans att lyckas med ett test blir taggade och anstränger sig för att få samma känsla av framgång igen, dag efter dag. Vi märker att arbetsmoralen i klassen har ökat, att eleverna tycker om att utmana sig själva och att lärarna fick en drägligare arbetssituation.

Nästa steg i arbetet med förseningar kommer vid nästa utvecklingssamtal, när de få elever som fortfarande missar morgontesterna plötsligt upptäcker att de saknar en del av bedömningsunderlaget som vi behöver få ihop för att betygsätta dem.

Vissa saker sköter helt enkelt sig själva.

Hälsningar,

Kristina

Kristina Milotic har under sin livstid haft möjlighet att betrakta SFI-verksamhet från olika vinklar. Hon är före detta SFI-elev, före detta SFI-lärare och nuvarande SFI-rektor. Bor i Skåne, längtar till fjäll. Brinner för utveckling. 
kristina-milotic

Lusten till att lära!

Jag är sfilärare i Eskilstuna och älskar att arbeta digitalt med mina elever. Jag har undervisat en B-klass i fem år och det har varit så roligt att lära dem använda digitala verktyg. De första åren var det lite trögt då eleverna inte förstod varför vi skulle ha så många datalektioner eller arbeta med Ipad. De insåg senare, i kursen, hur mycket nytta de hade av att använda de digitala verktygen. Jag märkte en markant skillnad i hur mycket fortare de lärde sig språket. De var också mycket mer intresserade av att lära sig och tyckte att det var roligare att lära. Jag tror att lusten till att lära väcktes när de upptäckte att det faktiskt kan vara roligt att lära.

Framför allt har jag arbetat med appen Tellagami där jag läser in t ex diktamen som jag lägger ut på min blogg https://sfimedangelica.wordpress.com/ där eleverna kan träna hemma. Jag använder den öppna bloggen till B-eleverna i första hand så de lär sig hur de kan använda de olika verktygen och stegvis lotsa in dem i den slutna lärplattformen it’s learning. Det är den lärplattformen vi använder hos oss. En kommentar som en av mina elever sa: “Det är så mycket lättare att koncentrera sig när jag kan titta på något samtidigt som jag lyssnar. Annars tänker jag på annat.”Det sa mig en hel del om hur eleven uppfattade arbetet jag lade ner. 🙂  Appen är också mycket användbar till att läsa in texter, diktamen, nyheter etc, det är bara att låta kreativiteten flöda 🙂

En app som är ett måste när vi använder Tellagami är Imovie. Tellagami har bara 90 sek inspelningstid så i Imovie kan vi klippa ihop Tellagami filmerna. I appen Imovie kan vi också klippa ihop våra egna fotografier till en film. Vi fotograferar ofta när vi är på utflykter och studiebesök och det är mycket uppskattat av eleverna.

En annan mycket användbar app jag vill dela är Explain everything, där vi kan spela in, lägga in egna filmer, filmer från nätet, bilder, skriva det vi själva vill. Det enda som stoppar oss är våra egna begränsningar. https://youtu.be/MsZXBiOLUL0

Ett måste eller ett förenklade sätt är att ha eller skaffa en gmail. Youtube är auotomatiskt kopplat till gmailen så det blir lättare att använda enheterna. Enkelt förklarat.  Ladda upp ditt verk på youtube kontot och filmen är klar! Dela sen och sprid!

Min tanke är att vi måste våga använda IKT . Våga utmana vårt eget lärande, eleverna samt undervisningen. Våga lämna sina gamla spår och tänka NYTT! Ja, det krävs en del av oss men det vi får tillbaka är så mycket bättre.

Tillsammans kan vi skapa nya vägar i lärandet!

Ett roligare sätt att lära och väcka lusten till att lära!

 

 

Vad är det som händer när vi läser en text?

Följ med på en lektion i min D-kurs på sfi i Norrköping. Vi läser ofta texter tillsammans. Vad lär vi oss på det?

20160907_143929

Helhet

Först läser jag texten högt (eller så lyssnar vi på inspelningen om det finns en sådan). Jag gör vad jag kan för att ge texten liv och läsa med viss dramatik så att det blir tydligare vad den handlar om. Den här förmiddagen läser vi en ”klintbergare” om en dam som går på café, slår sig ner vid samma bord som en främling, äter upp en mazarin i tron att det är hennes egen, och går hem och hittar sin mazarin i shoppingkassen. Jag försöker läsa tydligt så att eleverna ska uppfatta det pinsamma i situationen, men ingen skrattar.

Ord

Då samlar vi på ord. Eleverna får föreslå ord som de tycker är svåra eller som de vill att vi pratar om. Orden hamnar på tavlan, och jag brukar kommentera efter en stund vilka som jag tycker att de särskilt ska lägga på minnet. Då rensar jag bort sådant som behövde förklaras i stunden men som jag inte tycker att de behöver kämpa med att lära sig (mazarin till exempel). Ord som kasse, njuta, stirra, avstå och anklagande blir kvar.

Uttryck

När eleverna får föreslå kommer det mest upp enskilda ord. Jag försöker komplettera genom att plocka lite längre uttryck. Ord hör ihop, och i den här texten fanns i lugn och ro, ta en tugga, nu var de kvitt och väl hemma. Ett och ett kan de slå upp ord i lexikon, men jag kan visa på uttryck och idiom som de inte hittar annars.

Högläsning

Ordgenomgången tenderar att bli ganska lång, mest för att jag glömmer tid och rum och kastar mig ut i utvikningar och härledningar när jag blir inspirerad. Men ett sätt att komma tillbaka till nuet är att läsa texten igen, och nu är det elevernas tur. En i taget får läsa, oftast i turordning som de sitter. Då får alla vara med, även de som inte så ofta räcker upp handen. Vid denna andra genomläsning hittar både eleverna och jag fler ord som vi behöver prata om, och jag får tillfälle att hjälpa till med uttalet. Att uttala texten man nyss hört är inte så lätt som det verkar.

Läsa mellan raderna

Men när händer det där magiska då, när texten får liv och aha-upplevelserna dyker upp? Det vet man inte innan. Det sker oftast i samspelet mellan eleverna, när någon förstår en sak och fäller en kommentar som plötsligt får någon att göra en ny koppling. Själva poängen i den här texten finns mellan raderna, när man förstår hur pinsam hela situationen på caféet har varit, hur anklagande damen har tittat på mannen vars mazarin hon just har satt i sig. Den här förmiddagen händer det snabbt, innan jag hinner börja ge ledtrådar har förståelsen spridit sig i klassrummet. Nyckeln finns i orden glider och demonstrativt, tycker eleverna. (På slutet av texten hittar kvinnan mazarinen som ”hade glidit ner i kassen.”) Nu äger vi något tillsammans. Vi har en humoristisk historia som vi skrattar åt, vi har ett antal nya ord och uttryck värda att lägga på minnet, och vi har en gemensam erfarenhet av att tolka text. Det mesta av detta hade inte hänt om alla suttit tysta och läst på egen hand. Alla är trötta men nöjda, och lektionen är slut.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Karin Vieweg Lantz, Sfi-lärare i Norrköping, kurs C och D

karin.vieweglantz@edu.norrkoping.se

Det moderna sfi i nutiden

Samhället utvecklas och det gör även datorerna, datoranvändningen och sfi. När jag själv gick i skolan då var ABC 80 en riktig fluga. Idag är det inte många som känner till de gamla datorerna. Samhället utvecklas och med det utvecklas även vi som privatpersoner men även datorerna. Skolan och sfi står mitt i det samhället som utvecklas till att bli allt mer multimodalt. Sfi-eleverna kan mycket om internet och använder ofta sociala medier för att hålla kontakt med släktingarna i sitt hemland. Då blir det oftast naturligt att skriva sms till läraren på svenska. Eleverna lär sig att skriva till mig och till varandra på svenska på Facebook eftersom de kan skriva där på sitt modersmål. Språk är socialt och i det sociala sammanhanget lär sig våra sfi-elever svenska. Det kan vara olika sociala sammanhang för olika elever men resultatet blir det samma. Det resulterar i ett språk som fungerar i vardagen.

Dagens sfi-elever kan hantera de flesta digitala verktygen enligt min erfarenhet. När vi använt blogg och digitala hjälpmedel då har eleverna varit med på noterna ganska omgående även elever som är runt 60 år. Hur har det varit med sfi-lärarna? Har de varit med noterna? Har det funnits ett elevperspektiv? För som jag tänker handlar digitalisering på sfi om en elevaktivitet och ett elevfokus som gör att elevernas egen språkutveckling kommer i fokus. Fokuset flyttas från mig som lärare till elevens språkutveckling och det skapas motivation och delaktighet. När vi arbetat så har jag fått många fina ord av mina sfi-elever. De fina orden från kollegorna har jag fått mer av under den senare tiden men det är inget jag eftersträvat direkt. Eleverna är i fokus och när de lär sig svenska då blir jag glad.

Skolutveckling inom SFI är angeläget för elevernas skull. Vad menar jag då med skolutveckling? Med skolutveckling menar jag att ge eleverna de verktygen de behöver för att bli litterata i vårt multimodala samhälle. De får en svenska som fungerar i nutiden. Även om många av oss med största sannolikhet skulle ha svårt att hantera ABC 80 som är gårdagens dator kan vi med största sannolikhet hantera dagens datorer. Vi lever i nutiden och vi utvecklas och det gör även sfi. När vi har ett elevfokus och ett fokus på nutiden då sker skolutveckling på riktigt.

När det gäller digitala verktyg och digitala läromedel har jag sett ett otroligt snabbt och effektivt resultat i språkinlärningen. Jag byggde upp en metod som jag även nu publicerat som läromedel som bygger på ord, text, prosodi, samtal, skrivande, hörförståelse och grammatik.  Eleverna lär sig förvånansvärt effektivt och kommer ihåg mycket enligt denna heldigitala metod. Allt i en inkluderande och i en diskuterande atmosfär. Till läromedlet finns även planeringar som ingår i materialet. Vi använder blogg till läromedlet som jag skrivit och bloggen är öppen för alla. Läromedlet är utgivet av Digilär.

Tack för uppmärksamheten! Vi ses på internet!

13343102_515479815323109_883761018268697990_n

DSC01539 Anna-Karin

Anna-Karin Bengtsson lärare i svenska som andraspråk och sfi, blivande specialpedagog, läromedelsförfattare, föreläsare, samt ägare av Anna-Karins AB