Digitalisering och sfi

img_0180

På den sfi-skola där jag arbetar som IT-samordnare använder eleverna såväl bärbara datorer som iPads. Eleverna får även låna hem datorerna under sin studietid, ett s.k. en-till-en förfarande. Finns det ett självändamål i detta, frågar sig vän av ordning. Vilka är de eventuella fördelarna för eleverna med ett sådant ”system”?

När jag började arbeta på sfi 2008 så hade vi en datasal dit eleverna kom en eller två lektioner i veckan för att studera svenska på de stationära datorerna som fanns där. Tanken var att lärandet via multimediala program skulle komplettera lärandet i klassrummet. Idén om ett komplement, observera ordet komplement, till klassrummet finns fortfarande. Mängden webbsajter och appar för svensklärande har inte minskat, tvärtom. Det är som sagt onödigt att påpeka att det digitala lärandet aldrig kan ersätta en lärare. Och det är heller inte tanken. Det tror jag vi alla är eniga om.

Vår skola avvecklade datasalen för några år sedan, när laptoparna gjorde sitt inträde. Mitt arbete, som till en början hade bestått i att främst bemanna datasalen förändrades, och med tiden har mina arbetsuppgifter kommit att handla om utdelning av datorer, administrering av desamma, support, återtagande, ”omblåsning” (ominstallation) m.m. Det är ett krävande men också väldigt givande uppdrag. Det bästa är att se glädjen hos elever som får höra att de nu ska få rå om en alldeles ”egen” dator under sin studietid. De elever som studerar i alfabetiseringsgruppen använder iPad.

De bärbara datorerna såväl som paddorna används sedan till svenskstudier via program/webbsajter samt online-lexikon. Självklart använder eleverna datorn också för att chatta/skypa och söka information när de är hemma. Det uttalade syftet med att låna ut en dator är förstås som ett verktyg i studierna, men det går inte, och är inte önskvärt, att förbjuda annan användning, så länge den inte strider mot skolans regler, och samhällets lagar och bestämmelser. Det kompletterande digitala multimediala lärandet är en fördel ur pedagogisk synvinkel, men jag tror också att det finns vinster att hämta ur ett integrationsmässigt perspektiv.

Att bo i Sverige är lika med användarnamn och lösenord brukar jag ibland skoja med eleverna. Att vänja sig vid att starta och logga in i en dator är nödvändigt i inte minst arbetslivet. Det finns väldigt få jobb idag där en dator aldrig används. Nu låter det kanske som om alla våra elever är nybörjare på datorer. Det stämmer så klart inte. Variationen i dator-erfarenhet är stor, precis som hos oss som bott i Sverige hela vårt liv. Men jag tror att det är av oerhörd vikt att de som faktiskt inte är vana vid datorer, får komma igång med att använda dessa så snart som möjligt. Och helt rättvist är det inte att säga att det finns de som helt saknar datorvana. Mobiltelefoner idag är små datorer som inte står de ”riktiga” datorerna långt efter. Och smarta mobiltelefoner är det idag väldigt få som inte har, även bland våra elever.

Men det är viktigt att kunna använda olika typer av datorer i en verklighet som allt mer utspelar sig digitalt. Därför brukar jag vara inne i några klasser och ha enklare data”kurser” med eleverna. Tyvärr räcker tiden inte till för att vara i alla klasser, men det vi gör är ofta en kombination av svensklärande och datorhantering. T.ex. får eleverna skriva av en text i Word och sedan lägga in en bild i texten. Vi avslutar sedan med att alla får spara dokumentet i datorn. På det sättet blir eleverna snabbare på att skriva på tangentbordet, kan hitta och förstå hur olika tecken skrivs (@ är ett exempel), samt får en grundläggande förståelse för hur filstrukturen i en dator fungerar, när de kan spara och sedan öppna ett tidigare dokument. Ibland lägger jag också in fel i texten och uppmanar eleverna att hitta felen. Och ordbehandlingsprogram är bra i den aspekten att de indikerar fel på ett lättförståeligt och tydligt sätt.

Men även datakurser icke inräknat ”tvingas” eleverna logga in till såväl Windows som till olika sajter där de studerar svenska. Det innebär att inloggning är något som eleverna blir bekanta med i vilket fall.

Avslutningsvis är användande av datorer och surfplattor något som förhoppningsvis hjälper såväl med studierna, vilket är tanken, men också låter eleverna vänja sig vid hantering av digital teknik. Att ha en-till-en hos oss på sfi innebär mycket arbete i min roll, men det är tacksamt och roligt att se den glädje som det ger eleverna, förutom den nytta som jag är övertygad om finns i att tidigt i det nya landet få bekanta sig med och hantera en dator. Samhällsvinsten? Jag är övertygad om att den kommer när eleverna kommer ut i arbetslivet, och redan är bekanta med IT i någon mån.

Conny Forsström

IT-samordnare

Viva komvux/sfi

Umeå

 

Läslust med e-böcker

Hur kan man utveckla läsförståelsen för vuxna andraspråkselever? Hur motiverar och inspirerar man eleverna till att själva läsa mycket svenska? Hur hittar man intressanta och relevanta texter till sin Sfi-undervisning?

Jag arbetar som lärare på Sfi i Sandviken vilket är en arbetsplats i konstant utveckling. Där jobbar jag tillsammans med ett gäng härliga människor som dagligen funderar över pedagogiska frågor, som exempelvis de ovan. Under de senaste åren har vi genomfört olika projekt och utvecklats mycket digitalt. Vi har bland annat köpt in lärplattor, startat upp bloggar i samtliga grupper och gjort egna undervisningsfilmer.

Jag har nöjet att undervisa en grupp elever från studieväg 2 som studerar kurs D. Just denna grupp har lärplattor 1:1, alltså eleverna får låna hem en lärplatta under sin tid på kursen. När alla har tillgång till en lärplatta kan man digitalisera undervisningen på olika sätt, vilket är roligt för både elever och lärare. Att jobba med läsutveckling utifrån e-böcker är exempel på ett lyckat arbetssätt som jag ska dela med mig av.

När jag i augusti träffade mina elever igen efter sommaren planerade jag en mjukstart av att jobba med e-böcker. Jag presenterade tre olika lättlästa böcker (Med livet som insats av Christina Wahldén, Fredag kväll av Per Alexandersson och Kärlek på biblioteket av Britt Engdal) och därefter fick eleverna välja den bok som intresserade dem mest och låna den till sin lärplatta. Dessa böcker går att låna både som e-bok och e-ljudbok vilket gör att eleverna både kan se och höra texten. Här behöver en del elever stöttning i hur man lånar en e-bok/e-ljudbok men min erfarenhet är att de flesta är väldigt kunniga och lär sig snabbt. Ibland behöver också någon av lärplattorna en uppdatering av något slag, så det är en bra idé att låta det ta den tid det tar för alla att komma igång. När alla elever hade lånat sin bok fick de tre veckor på sig att läsa den. Varje vecka gjorde vi en liten koll på hur det gick med läsningen. Sedan, efter tre veckor, genomförde vi boksamtal på lektionen. De elever som hade läst samma bok fick arbeta tillsammans och diskutera läsningen, med hjälp av stödfrågor. Till sist fick varje grupp presentera boken som de läst för övriga klassen, vilket också gav övriga elever nyttiga boktips. Det visade sig i slutet av månaden att många elever inte bara hade läst en av dessa valfria böcker, utan alla tre.

image003

Under september jobbade vi på ett annat sätt med e-böcker. Eftersom erfarenheterna från augusti visade att alla elever kunde låna böcker digitalt och att boksamtalen var framgångsrika fortsatte vi med att tillsammans låna samma bok. Den här gången lånade vi den lättlästa boken Prästen med blått hår av Martin Palmqvist. Även denna gång fanns möjlighet att låna både e-bok och e-ljudbok. Den första lektionen började vi med titta på bilden på bokens framsida samt titeln och diskuterade tillsammans vad boken kunde tänkas handla om. Därefter läste jag några kapitel högt i klassrummet samtidigt som eleverna följde med i texten. Med denna förförståelse fick eleverna sedan veckovis läxa att läsa ett större antal sidor. Varje tisdag under tre veckor hade vi sedan boksamtal under lektionen. Med utgångspunkt från Chambers öppna frågeställningar i boksamtal diskuterades innehållet i boken, språkliga utmaningar och kopplingar till egna erfarenheter. Det är inspirerande att vara i ett klassrum med aktiva elever som är involverade i givande diskussioner.

image005 image010

Man kan arbeta med e-böcker på många varierande sätt. Det finns lättlästa böcker på olika nivåer, beroende på vilken kurs du undervisar på Sfi. Som lärare kan du utifrån en e-bok jobba med många olika typer av språkliga moment förutom just läsning. Du kan bygga vidare med uppgifter i grammatiska strukturer, uttal, muntliga och skriftliga övningar för att bara nämna några.

Urvalet av lättlästa e-böcker för vuxna utökas hela tiden på biblioteken och även e-ljudböcker dyker allt oftare upp. Många av de böcker som jag har jobbat med på Sfi tar dessutom upp intressanta ämnen och under boksamtalen kommer ofta diskussioner om likabehandling in på olika sätt. Klassrummet blir levande, kreativt och språkutvecklande.

När jag hade mentorssamtal med en elev nyligen berättade han för mig att han vanligtvis har svårt att ta sig till biblioteket för att låna böcker, men att han nu läser böcker som aldrig förr tack vare möjligheten att låna böcker digitalt. Han visade mig en lista på de lättlästa böcker som han just hade läst och ville sedan ha fler tips på bra böcker. Läsglädjen är igång!

Här är några bloggar från Sfi Sandviken:

Kurs A, kurs B, kurs C, kurs D

img_3960

Pernilla Blom, lärare Sfi Sandviken, pernilla.blom@edu.sandviken.se

 

Pronomen med suggestopedi!

Jag heter Christina Torgersen och jag jobbar som lärare på Sfi. Jag har en C-kurs. I min undervisning jobbar jag suggestopediskt och det betyder bl. a. att jag försöker engagera flera sinnen hos mina elever när vi tränar svenska. Vi använder fantasin och spelar ofta lite teater för att utveckla språket och aktivera minnet.

Den senaste tiden har jag märkt att eleverna är osäkra på pronomen så idag ville jag göra dem uppmärksamma på vilka pronomen som finns och skapa situationer som skulle få dem att träna om och om igen.

Eftersom jag anser att det är viktigt att alla känner sig trygga och ingen ska behöva vara rädd för att säga fel så har jag gjort en väggplansch som sitter i klassrummet.

Vi läste tillsammans och jag förklarade och gav några exempel.

Sedan satt vi i en ring och jag gick fram till en elev samtidigt som jag sa: jag går hem till dig! Till de andra eleverna sa jag: jag gick hem till honom!

Sedan var de igång med att gå till varandra och berätta vad de gjorde. T.ex. dansade två par samtidigt som övriga klappade takten och vi konstaterade att: han dansar med sin fru, men nu dansar han med hans fru! (De bytte partner) Alla skrattade åt vad som kan hända om man säger fel pronomen i den situationen! Som avslutning tog jag fram ett paket och vi provade att gratulera varandra på födelsedagen och även hitta på vad som fanns i paketet: ni fyller år idag, vi ger er en röd bil! Vad gav de till dem?

Jag hade beräknat att det här skulle ta 45 minuter men när fantasin kom igång fortsatte de i en och en halv timme! Sedan utvärderade vi genom att kasta en boll till var och en som fick säga sin åsikt om lektionen och de var överens om att de hade förstått och de skrattade åt olika situationer som uppstått när man väljer fel pronomen.

pronomen1   pronomen2

Individualisera undervisningen med iPad.

Jag arbetar med en grupp analfabeter, A1 och B1-elever på Sfi Hermods i Norrtälje. Vi är en liten enhet så spridningen på eleverna kan vara stor. Min ständiga fråga är hur jag på bästa möjliga sätt kan anpassa undervisningen så att alla förstår, utvecklas och känner sig utmanade. Jag har en bakgrund som lågstadielärare och IKT-pedagog i grundskolan. Där arbetade jag med alternativa verktyg i klassrummet för att anpassa den undervisningen. Jag undervisar nu vuxna och vill inte använda för barnsliga programvaror men ”tänket” att tillfredsställa alla är det samma.

farsna-1

Jag tänkte nu ge ett exempel på ett arbete där vi använder iPad som verktyg för att individualisera. Jag ingår i ett projekt som finansieras av skolverket som heter ”Utomhuspedagogik som metod i SFI-undervisningen”. Vi samarbetar med Färsna Naturcentrum och en dag i veckan förlägger vi undervisningen där. Två utomhuspedagoger ansvarar för undervisningen där och jag kan dokumentera arbetet med film och bilder.

farsna-2

Vi har hunnit med att laga mat, baka bröd, koka sylt, plocka potatis plantera solrosor, träna på färger i naturen och mycket mer. På plats samlas vi för genomgång av dagen. Pedagogerna skriver på whiteboardtavlor vad vi ska göra och viktiga ord att träna. Eleverna har egna block som de antecknar i efter egen förmåga. I mindre grupper utför vi  sedan dagens uppdrag. Vi återsamlas, fikar och samtalar om dagen.

farsna-3

Jag redigera det jag filmat under dagen och nästa dag tittar vi på filmen och pratar om vad vi gjorde. Vi skriver sedan en gemensam text på tavlan om dagen innan. Omväxlande skriver jag direkt på tavlan eller så använder jag clarospeak som bokstaverar medan jag skriver. Jag projekterar på tavlan och använder ett stort teckensnitt så att alla kan se bra.  Jag skriver senare rent texten och lägger till de bilder från dagen som hör ihop med texten. Texten läser jag sen in i Explain everything och publicerar på Youtube. Jag gör en QR-kod med länk till youtube-klippet som jag klistrar in på textsidan. När vi läst texten tillsammans kan de som behöver lyssna på den så många gånger de vill. Tipset om QR.koder fick jag ifrån Ivana Eklund i boken Webbaserad alfabetisering på SFI. Så nu läser jag in alla de texter vi skriver gemensamt och lägger dit QR-koden vid texten så elever som vill kan lyssna och läsa efter.

farsna-4

De ord som har varit viktiga under dagen gör jag övningar i Bitsboard av. Jag gör en uppsättning där det bara är ett ord. Sen kopierar jag den och skriver hela meningar till bilderna också. Alla kan då träna på sin nivå. Ord och bild, säga efter, skriva, eller läsa. Det finns 24 olika övningar på en uppsättning av bilder. Vill ni se vad vi gjort finns de i bitboard-katalogen under namnet Färsna. Jag skriver ut och sätter också upp bilderna på väggen i klassrummet som påminnelse om vad vi gjort och kan ofta använda dem för att peka på någon detalj. Jag skriver också ut dem 4 st på en A4, plastar in och klipper isär bild och text för att ha som övning att para ihop rätt bild med rätt text.

Till sist gör jag ett litet häfte med texten vi skrivit och bilder från bitsboard som eleverna får skriva ord eller meningar till. I projektet ingår att alla elever har en egen iPad som de får ta hem. De har skrivit kontrakt för ett år så de betraktar dem som sina egna iPads. De har då möjlighet att gå tillbaka och titta på filmerna, arbeta med bitsboard och lyssna på våra texter. Jag hoppas att arbetsättet ger en ökad möjlighet att arbeta efter sin egen förmåga och lärstil.

Filmerna och texterna finns på vår blogg: https://sfinorrtalje.wordpress.com/farsna/

kicki

Kicki Hammarlund

Ikt-pedagog och lärare på SFI Norrtälje

kicki.hammarlund@hermods.se

 

En rektors hjärta

Okej, glasspaketet står bredvid datorn och Leonard Cohen sjunger i bakgrunden. Nu är det bara att börja skriva. Tomt. Hur svårt kan det vara? Skriva ett blogginlägg som ska handla om sfi. Det finns så många saker att berätta, men vad ska JAG berätta om? Nervöst? Absolut! Det är fösta gången någonsin som jag skriver ett blogginlägg.

Vem är jag? Hur hamnade jag där jag är i dag? Och varför gör jag det jag gör? Jag läser era blogginlägg här på sfi-bloggen och följer med i olika grupper som handlar om sfi. Jag är mycket imponerad över alla kreativa saker som händer inom sfi. Tänk om våra makthavare tog sig tid att besöka våra verksamheter, då skulle de få en fantastisk bild av sfi.

Min lärargärning tog sin början i en liten skola på den dalsländska landsbygden. Klasslärare i 6:an med allt vad det innebär. Efter några år, flytt till Stockholm och möjlighet att undervisa i svenska som andraspråk. En ny upplevelse där jag fick kämpa för att ämnet skulle ses om ett ”riktigt” ämne. Vidare till en skola och starta upp undervisning för nyanlända elever och för första gången samarbeta med två modersmålslärare. Nästa steg, en innerstadsskola. Undervisning i svenska som andraspråk. Samtidigt började jag undervisa kvällstid på Studiefrämjandet och elever från KTH och KI, en intressant vändning i min lärarkarriär, vuxna – ja eller i alla fall vuxnare än högstadieelever. Ungefär samtidigt dyker det upp en tjänst som sfi-lärare i Tensta, SFI Västerort, och här tar min sfi-resa sin början.

I dag 6 år senare är jag så tacksam över de kollegor och elever jag träffade i Tensta. Jag har lärt mig mycket av dem. Åren i Tensta gav mig mycket lärdomar både i mitt arbete som sfi-lärare men det formade mig även till den chef jag är i dag.

heart-1665157

Jag älskar mitt jobb som rektor i vuxenutbildningen, framför allt att arbeta med sfi-elever och sfi-lärare. Varför då? Kanske många tänker. Det skrivs ju så mycket negativt om sfi. Dåliga resultat, elever som går flera år på samma kurs osv. Ja, visst finns det elever som år efter år kämpar med att lära sig svenska. Betyder det att utbildningen är dålig? Det tror jag inte, det finns andra faktorer som jag tror påverkar. En skola – vilken skola det än må vara, är troligen inte bättre än den skolledning som styr den. Jag tror inte att jag skulle ha samma engagemang för min verksamhet om jag inte hade arbetat som sfi-lärare och vågat anta utmaningarna jag har ställts inför.

Jag har förmånen att i mitt dagliga arbete möta otroligt erfarna, kunniga lärare som jag har stor respekt för. Elever som kommer till ”min” skola och kämpar med att lära sig språket. Jag blir bjuden på alla möjliga och omöjliga godsaker. Vi har matfester, vi skrattar, vi gråter och vi bråkar emellanåt.

Alla dessa möten med människor, både personal och elever berikar min vardag.

Är allt en dans på rosor? Absolut inte. Att vara rektor innebär inte bara roligheter. Jag önskar att jag kunde lägga ännu mer tid på att vara den pedagogiska ledaren jag vill vara. Jag har valt att undervisa en kväll i veckan för att inte glömma bort vad mina kollegor brottas med i klassrummet. Som rektor vill jag att lärare ska veta att jag förstår vad de pratar om när vi har våra pedagogiska möten, eller när det kommer till mig och vill prata om deras klass.  Jag vill vara insatt i deras vardag och inte tappa bort verkligheten.

Tyvärr handlar en skolledares vardag om många andra saker som lätt tar överhand. Ekonomin ska vara i balans, budgeten ska göras och den ska vara så exakt som möjligt, administrationen ska skötas, vaktmästarjobb ska göras, en trasig lämpa här, en säkring där, plocka upp skräp och se till att skolan ser fräsch ut. Möten med AF, möten med försörjningsstöd. Personalansvar, rekryteringsansvar, arbetsmiljöansvar, brandansvar. Det är mycket ansvar nu. Se glad ut, vara trevlig, hålla nere kostnaderna.

Vad gör att jag vill fortsätta med det jag gör? Vad ger mig energi att orka leda mitt i alla ”måste saker”? Vad gör mig personligen glad?

heart-1588199_1920

Svaret är ganska enkelt.  Det kan vara telefonsamtalet en måndag förmiddag när jag suckar över system som inte fungerar, skrivare som har lagt av och budgeten som ska vara klar innan kl. 17. En man ringer upp och berättar att han och sambon har valt att börja på vår enhet för de blev så trevligt bemötta och att jag en fredag eftermiddag tog mig tid att prata och förklara hur vi undervisar, om våra lokaler och vilken grupp jag tycker att sambon ska börja i. Eller när jag avvecklade en skola och en elev säger ” men vi är ju som en stor familj, vad ska vi göra nu?” Eller att i årsrapporten och statistiken få bevis för att det går att göra underverk. Positiva ord från huvudmannen.

Små saker som värmer mitt hjärta och gör att jag orkar och vågar leda åt det håll jag tror på.

Nu är glassen uppäten och musiken har gått över till Dire Straits. Jag har inte givit några tips på hur vi arbetar eller utvecklar sfi. Inte heller någon lösning på de problem vi brottas med. Ni har fått en liten inblick i mina vardagstankar kring mitt jobb och varför jag tycker om det jag gör.

På måndag kan jag kalla mig rektor på riktigt. Då är det avslutning efter 3 års studier på Rektorsprogrammet och det är jag stolt över.

Christina Holmström
Rektor
JENSEN SFI STOCKHOLM

Skapa intresse för datorstött lärande ? ?

Jag arbetar som SFI-ärare i Eskilstuna, just nu i en nystartad flex. Flexen betyder att de elever som har arbete eller fått praktik kan flexa med deras egna arbetstider som det passar just dem. Så jag får verkligen arbeta på alla nivåer och det är så lärorikt! Alla nivåer från A-D och alla studievägar…..

macbook-606763__340

Tack för all respons på mitt förra inlägg. Det ger kraft och ork till att fortsätta. Det är också väldigt intressant och lärorikt att läsa andras inlägg. Det ger så mycket andra perspektiv, tankar och framför allt idéer. Det är några stycken som efterfrågar hur jag/vi får våra elever att gå in på olika lärplattformar, hemma. Det är inte så lätt och krävs en hel del engagemang och envishet (svett, blod och tårar :)).

Jag kan heller inte svara på hur andra lärplattformar fungerar då jag bara använt its learning. Its learning har varit och är fortfarande, i mitt tycke, ganska omständligt att använda. Förhoppningsvis ska det bli mer användarvänligt med tiden. De säger att de arbetar på det. Framför allt är det svårarbetat pga av alla steg innan man kommer dit man vill, som att lägga ut filmer, länkar etc. Från elevens perspektiv blir det krångligt att logga in hemifrån. De hamnar på fel sidor etc och då ger de upp.  Det är för många steg i its learning, både som lärare och elev att jobba med, enligt mig.  

Det är några av orsakerna till att jag samtidigt arbetar med en öppen blogg, sfimedangelica.wordpress.com. Det är lite mer jobb att ha en öppen blogg parallellt med its  men jag tänker att det lönar sig i längden. Det har också visat sig på C-kursen, att eleverna får en ökad förståelse av vad som förväntas av dem. Det verkar som om  eleverna har lärt sig mer hur det fungerar och sen lär de sig av varandra. De samarbetar verkligen med att lära av varandra och de har blivit mer intresserade av hur det fungerar digitalt. Väldigt roligt att se hur de upptäcker tekniken. Många av eleverna tror att de kan så mycket för att de vet hur man googlar eller skickar sms men med tiden upptäcker de hur mycket som man faktiskt kan göra och LÄRA sig med hjälp av Internet.

Jag tycker att det är lättare få eleverna att gå in på den öppna bloggen då det bara är att googla sig fram till den. Den öppna bloggen är ju inte låst så för eleverna blir det lättare att arbeta hemifrån. När jag tex har diktamen så läser jag in den på appen Tellagami, med texten i bakgrunden, https://youtu.be/JX9Zh05I3og och eleverna tränar hemma och resultaten har blivit över förväntan. 🙂 Jo, jag vet att de tränar in, men jag ser det som ett led i deras skrivande. Jag har tillsammans med eleverna en genomgång i skrivregler etc, om hur vi ska skriva innan de tränar och efteråt går jag och eleverna igenom de vanligaste “felen” i texten.

Det är också lättare att få A-elever att använda den öppna bloggen. Man får “tjata” lite på lektionerna men det har gått lättare, vilket jag tycker är roligt att uppleva. Nu vill jag också passa på att slå ett slag för Qr-koden A-eleverna tycker det är “magic” och använder qr-reader hemma. Den appen har jag lagt in i temahäftena eller i diktamentexterna. Jag har fått mycket positiv respons från elever som minns det vi gått igenom både på C- och D-kursen.

qr-kod

Så våga använd både blogg, appar samt lärplattformar och tänk på att när du och jag väl fått lektionerna digitalt så ligger de där och vi kan använda dem om och om igen. För elever och oss lärare. Enklare i längden!?

 

 

Lusten till att lära!

Jag är sfilärare i Eskilstuna och älskar att arbeta digitalt med mina elever. Jag har undervisat en B-klass i fem år och det har varit så roligt att lära dem använda digitala verktyg. De första åren var det lite trögt då eleverna inte förstod varför vi skulle ha så många datalektioner eller arbeta med Ipad. De insåg senare, i kursen, hur mycket nytta de hade av att använda de digitala verktygen. Jag märkte en markant skillnad i hur mycket fortare de lärde sig språket. De var också mycket mer intresserade av att lära sig och tyckte att det var roligare att lära. Jag tror att lusten till att lära väcktes när de upptäckte att det faktiskt kan vara roligt att lära.

Framför allt har jag arbetat med appen Tellagami där jag läser in t ex diktamen som jag lägger ut på min blogg https://sfimedangelica.wordpress.com/ där eleverna kan träna hemma. Jag använder den öppna bloggen till B-eleverna i första hand så de lär sig hur de kan använda de olika verktygen och stegvis lotsa in dem i den slutna lärplattformen it’s learning. Det är den lärplattformen vi använder hos oss. En kommentar som en av mina elever sa: “Det är så mycket lättare att koncentrera sig när jag kan titta på något samtidigt som jag lyssnar. Annars tänker jag på annat.”Det sa mig en hel del om hur eleven uppfattade arbetet jag lade ner. 🙂  Appen är också mycket användbar till att läsa in texter, diktamen, nyheter etc, det är bara att låta kreativiteten flöda 🙂

En app som är ett måste när vi använder Tellagami är Imovie. Tellagami har bara 90 sek inspelningstid så i Imovie kan vi klippa ihop Tellagami filmerna. I appen Imovie kan vi också klippa ihop våra egna fotografier till en film. Vi fotograferar ofta när vi är på utflykter och studiebesök och det är mycket uppskattat av eleverna.

En annan mycket användbar app jag vill dela är Explain everything, där vi kan spela in, lägga in egna filmer, filmer från nätet, bilder, skriva det vi själva vill. Det enda som stoppar oss är våra egna begränsningar. https://youtu.be/MsZXBiOLUL0

Ett måste eller ett förenklade sätt är att ha eller skaffa en gmail. Youtube är auotomatiskt kopplat till gmailen så det blir lättare att använda enheterna. Enkelt förklarat.  Ladda upp ditt verk på youtube kontot och filmen är klar! Dela sen och sprid!

Min tanke är att vi måste våga använda IKT . Våga utmana vårt eget lärande, eleverna samt undervisningen. Våga lämna sina gamla spår och tänka NYTT! Ja, det krävs en del av oss men det vi får tillbaka är så mycket bättre.

Tillsammans kan vi skapa nya vägar i lärandet!

Ett roligare sätt att lära och väcka lusten till att lära!

 

 

Vad är det som händer när vi läser en text?

Följ med på en lektion i min D-kurs på sfi i Norrköping. Vi läser ofta texter tillsammans. Vad lär vi oss på det?

20160907_143929

Helhet

Först läser jag texten högt (eller så lyssnar vi på inspelningen om det finns en sådan). Jag gör vad jag kan för att ge texten liv och läsa med viss dramatik så att det blir tydligare vad den handlar om. Den här förmiddagen läser vi en ”klintbergare” om en dam som går på café, slår sig ner vid samma bord som en främling, äter upp en mazarin i tron att det är hennes egen, och går hem och hittar sin mazarin i shoppingkassen. Jag försöker läsa tydligt så att eleverna ska uppfatta det pinsamma i situationen, men ingen skrattar.

Ord

Då samlar vi på ord. Eleverna får föreslå ord som de tycker är svåra eller som de vill att vi pratar om. Orden hamnar på tavlan, och jag brukar kommentera efter en stund vilka som jag tycker att de särskilt ska lägga på minnet. Då rensar jag bort sådant som behövde förklaras i stunden men som jag inte tycker att de behöver kämpa med att lära sig (mazarin till exempel). Ord som kasse, njuta, stirra, avstå och anklagande blir kvar.

Uttryck

När eleverna får föreslå kommer det mest upp enskilda ord. Jag försöker komplettera genom att plocka lite längre uttryck. Ord hör ihop, och i den här texten fanns i lugn och ro, ta en tugga, nu var de kvitt och väl hemma. Ett och ett kan de slå upp ord i lexikon, men jag kan visa på uttryck och idiom som de inte hittar annars.

Högläsning

Ordgenomgången tenderar att bli ganska lång, mest för att jag glömmer tid och rum och kastar mig ut i utvikningar och härledningar när jag blir inspirerad. Men ett sätt att komma tillbaka till nuet är att läsa texten igen, och nu är det elevernas tur. En i taget får läsa, oftast i turordning som de sitter. Då får alla vara med, även de som inte så ofta räcker upp handen. Vid denna andra genomläsning hittar både eleverna och jag fler ord som vi behöver prata om, och jag får tillfälle att hjälpa till med uttalet. Att uttala texten man nyss hört är inte så lätt som det verkar.

Läsa mellan raderna

Men när händer det där magiska då, när texten får liv och aha-upplevelserna dyker upp? Det vet man inte innan. Det sker oftast i samspelet mellan eleverna, när någon förstår en sak och fäller en kommentar som plötsligt får någon att göra en ny koppling. Själva poängen i den här texten finns mellan raderna, när man förstår hur pinsam hela situationen på caféet har varit, hur anklagande damen har tittat på mannen vars mazarin hon just har satt i sig. Den här förmiddagen händer det snabbt, innan jag hinner börja ge ledtrådar har förståelsen spridit sig i klassrummet. Nyckeln finns i orden glider och demonstrativt, tycker eleverna. (På slutet av texten hittar kvinnan mazarinen som ”hade glidit ner i kassen.”) Nu äger vi något tillsammans. Vi har en humoristisk historia som vi skrattar åt, vi har ett antal nya ord och uttryck värda att lägga på minnet, och vi har en gemensam erfarenhet av att tolka text. Det mesta av detta hade inte hänt om alla suttit tysta och läst på egen hand. Alla är trötta men nöjda, och lektionen är slut.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Karin Vieweg Lantz, Sfi-lärare i Norrköping, kurs C och D

karin.vieweglantz@edu.norrkoping.se

Det moderna sfi i nutiden

Samhället utvecklas och det gör även datorerna, datoranvändningen och sfi. När jag själv gick i skolan då var ABC 80 en riktig fluga. Idag är det inte många som känner till de gamla datorerna. Samhället utvecklas och med det utvecklas även vi som privatpersoner men även datorerna. Skolan och sfi står mitt i det samhället som utvecklas till att bli allt mer multimodalt. Sfi-eleverna kan mycket om internet och använder ofta sociala medier för att hålla kontakt med släktingarna i sitt hemland. Då blir det oftast naturligt att skriva sms till läraren på svenska. Eleverna lär sig att skriva till mig och till varandra på svenska på Facebook eftersom de kan skriva där på sitt modersmål. Språk är socialt och i det sociala sammanhanget lär sig våra sfi-elever svenska. Det kan vara olika sociala sammanhang för olika elever men resultatet blir det samma. Det resulterar i ett språk som fungerar i vardagen.

Dagens sfi-elever kan hantera de flesta digitala verktygen enligt min erfarenhet. När vi använt blogg och digitala hjälpmedel då har eleverna varit med på noterna ganska omgående även elever som är runt 60 år. Hur har det varit med sfi-lärarna? Har de varit med noterna? Har det funnits ett elevperspektiv? För som jag tänker handlar digitalisering på sfi om en elevaktivitet och ett elevfokus som gör att elevernas egen språkutveckling kommer i fokus. Fokuset flyttas från mig som lärare till elevens språkutveckling och det skapas motivation och delaktighet. När vi arbetat så har jag fått många fina ord av mina sfi-elever. De fina orden från kollegorna har jag fått mer av under den senare tiden men det är inget jag eftersträvat direkt. Eleverna är i fokus och när de lär sig svenska då blir jag glad.

Skolutveckling inom SFI är angeläget för elevernas skull. Vad menar jag då med skolutveckling? Med skolutveckling menar jag att ge eleverna de verktygen de behöver för att bli litterata i vårt multimodala samhälle. De får en svenska som fungerar i nutiden. Även om många av oss med största sannolikhet skulle ha svårt att hantera ABC 80 som är gårdagens dator kan vi med största sannolikhet hantera dagens datorer. Vi lever i nutiden och vi utvecklas och det gör även sfi. När vi har ett elevfokus och ett fokus på nutiden då sker skolutveckling på riktigt.

När det gäller digitala verktyg och digitala läromedel har jag sett ett otroligt snabbt och effektivt resultat i språkinlärningen. Jag byggde upp en metod som jag även nu publicerat som läromedel som bygger på ord, text, prosodi, samtal, skrivande, hörförståelse och grammatik.  Eleverna lär sig förvånansvärt effektivt och kommer ihåg mycket enligt denna heldigitala metod. Allt i en inkluderande och i en diskuterande atmosfär. Till läromedlet finns även planeringar som ingår i materialet. Vi använder blogg till läromedlet som jag skrivit och bloggen är öppen för alla. Läromedlet är utgivet av Digilär.

Tack för uppmärksamheten! Vi ses på internet!

13343102_515479815323109_883761018268697990_n

DSC01539 Anna-Karin

Anna-Karin Bengtsson lärare i svenska som andraspråk och sfi, blivande specialpedagog, läromedelsförfattare, föreläsare, samt ägare av Anna-Karins AB

Flexibelt så det förslår!

”Utbildningen i svenska för invandrare (SFI) fungerar inte bra. ”

”Nu diskuteras återigen varför utbildningen i svenska för invandrare, sfi, fungerar så dåligt.”

Om du arbetar som SFI-lärare och letar efter citat eller artiklar där SFI kritiseras, ifrågasätts eller missförstås så blir du inte besviken. Fast frustration och besvikelse är ändå den känsla som du blir kvar med för hur kul är det egentligen när det känns som att ingen utom dina kollegor har en aning om vad du faktiskt jobbar med? Eller vilka villkor och förutsättningar som styr ditt arbete?

Just därför är den här bloggen efterlängtad! Nu finns en tydlig kanal där vi verksamma själva kan sprida och differentiera bilden av vårt yrke. Jag som skriver heter Lillemor Persson, arbetar på SFI-skolan i Umeå och jag ser fram emot att läsa alla er andras inlägg och kommentarer.

I det här inlägget tänker jag beskriva en liten den av vår verksamhet i Umeå och fokus ligger på flexibilitet. För även om många verkar tro att:
-SFI inte är flexibelt
-inte går att kombinera med andra aktiviteter
-alla elever måste läsa samma saker i samma takt oavsett utbildningsbakgrund och förutsättningar så är det ju såklart inte fallet!

I Umeå har vi som komplement till dagtidskurserna startar upp vad vi kallar för DistansCentrum . Där kan alla elever som läser på våra närdistanskurser träffa lärare, kurskamrater och få handledning, datasupport och träna sin muntliga och skriftliga förmåga. DistansCentrum är öppet varje dag och då finns minst en men ofta två pedagoger på plats. Vi erbjuder ett schema med olika tider där eleverna deltar efter överenskommelse med sin lärare och det finns även drop-in möjligheter för eleverna. Det innebär att elever som har andra aktiviteter till exempel högskolestudier, praktik, arbete eller är föräldralediga ändå kan kombinera detta med SFI-studier.

I dagsläget erbjuder vi kurserna:

kurser

och har cirka 130 elever varav ungefär 40 på studieväg två och 90 på studieväg tre. Det här konceptet möjliggjorde av statsbidragen för att utveckla SFI och även om skolan sedan tidigare redan hade flexkurs och kvällskurs blev det möjligt att få tid och resurser för att ta ett helhetsgrepp kring den stora (och växande) grupp av elever som inte kan komma till skolan alla dagar i veckan. Varje kurs har ett eget kursmaterial med planeringar som eleverna arbetar utifrån och oavsett när en elev börjar, kommer eller slutar vet hen vad som ska studeras och lämnas in till läraren för bedömning och respons.

DistansCentrum med elever

DistansCentrum öppnade i oktober 2015 (men skolan har sedan 2012 haft närdistanskurser för studieväg 3) och vi får hela tiden testa oss fram och tänka nytt kring hur vi ska lägga upp undervisningen och upplägget. Eftersom vi oftast inte har ”traditionell” klassrums- eller katederundervisning, utan individuell handledning eller grupperar ihop eleverna utifrån vilka som just då är i skolan och vilken nivå de ligger på, är det ett nytt sätt att undervisa på både för oss och eleverna.

DistansCentrum med elever2

Några av de utmaningar och utvecklingsområden som vi ser är:

  • Hur stöttar vi nybörjare som saknar språk, datavana och studievana? Där ser vi framförallt ett behov för eleverna på 2B om de inte har några förkunskaper i svenska.
  • Hur gör vi grammatiken funktionell? I ett klassrum där alla elever arbetar med samma text eller tema kan läraren lättare koppla ihop text och grammatik. På distansen brottas vi med dilemmat att grammatikövningarna känns frånkopplade från annat som eleverna läser.
  • Hur effektiviserar vi den muntliga progressionen?
  • Hur gör vi med närvaro? I dagsläget ställer vi krav på minst 1 timmes närvaro per vecka men behövs det mer eller ska eleverna kunna läsa helt på distans?
  • Vilka förväntningar kan vi ha på eleverna? Vad kan vara en rimlig progression för tex en elev som jobbar 100% och bara kan komma till skolan 1 timme per vecka och dessutom har svårt att studera hemma?

Det här är som sagt några av våra frågeställningar och utvecklingsområden för just DistansCentrum men själva konceptet är ett tydligt exempel på att SFI är flexibelt och att vi yrkesverksamma satsar hårt på att utveckla och förbättra vår undervisning och våra verksamheter.

Och nu är jag nyfiken på feedback, frågor och kommentarer från andra SFI-lärare runtom i landet! Dels på det här inlägget och de frågeställningar som presenterats här men jag vill också få ta del av beskrivningar av din verksamhet, jobbvardag, en solskenshistoria, den där riktigt lyckade lektionen eller varför inte den som inte alls gick bra och vad du tog med dig för lärdomar av den? Så har du inte redan bokat in dig på ett datum för att skriva här så tycker jag att du genast ska göra det så att bilden av SFI skapas av oss som faktiskt arbetar med ämnet och inte media eller politiker som inte är insatta!

lillemor

/Lillemor Persson, SFI-lärare, Viva Komvux Umeå
outlook_2013_ikon lillemor.persson@umea.se
icon175x175@PerssonLillemor