Skriva med suggestopediskt tänk

Skriva med suggestopediskt tänk

jag

Jag heter Christina Torgersen och jag jobbar som lärare på Komvux, Sfi i Eskilstuna. För några veckor sedan gjorde jag ett inlägg här på bloggen där jag berättade hur jag använder suggestopedi för att lära eleverna att använda pronomen rätt. Tack för era positiva kommentarer!

Nu skulle jag vilja berätta hur jag har jobbat med skrivutveckling i min c-kurs. Min metod är inte någon ”raketforskning” och flera av er har säkert gjort på samma sätt. Men jag och mina elever upplever att det är ett bra sätt att bearbeta en text.

Vi skriver olika sorters texter med olika mottagare på c-kursen så innan eleverna lämnar in sina mobiler och fusklappar! har vi gjort en del förberedelser. Texten har anknytning till det tema vi arbetar med och eleverna har haft möjlighet att bygga upp ett ordförråd i ämnet. Vi har också haft diskussioner och grammatikgenomgångar. Jag använder min kollegas instruktionsfilmer om genreskrivande som finns på Youtube (sök på Anita Pihl) som vi tittar på tillsammans och följer upp med ytterligare frågor och information. Eleverna har även möjlighet att titta på filmerna hemma både före och efter genomgångarna.

Sedan kommer skrivtillfället då eleverna får en skrivuppgift t.ex. ”Skriv och berätta om skolan i ditt hemland” (tema Utbildning). De skriver i klassrummet och får inte använda hjälpmedel.

Inför nästa lektion har jag läst deras texter och noterat vanliga fel som de har gjort. Jag har också kopierat texterna. Vi sätter oss i en ring och jag repeterar grunderna för den sortens text som de har skrivit och brukar fokusera på några frågor som t.ex. är det en text eller ett brev? Är den formell eller informell? Finns det rubrik? Finns det inledning och avslutning? Är det huvudsakligen rätt tempus? Är ordföljden rätt? Jag skriver frågorna på tavlan.

En elev läser sin text och det är jätteviktigt att de vet att det är frivilligt och ingen ska behöva vara nervös eftersom man bestämmer själv! Sedan ställer jag frågorna och undrar om någon hörde rubriken och då kan vi tillsammans konkretisera vad som är rubrik. Jag frågar vidare om eleven inleder texten och så vidare.

Det är viktigt att klimatet i gruppen är öppet och tillåtande och att vi inte ska kritisera utan bara ge feedback och konkreta exempel på hur man kan skriva.

De flesta eleverna bruka ändra i sina texter under lektionen och vi jobbar på så sätt processinriktat. När man blir medveten om något som är fel eller behöver förbättras sker inlärning! Gruppen blir en resurs när de uppmärksammar felaktigheter i varandras texter och ger förslag på hur det kan bli bättre. Det är nog alltid lättare att se vad andra gör för fel! Det ger även den enskilde möjligheten att själv förbättra och utveckla sitt skrivande. Det är ju så för oss alla att när vi läser igenom vad vi skrivit efter någon dag så ser vi fel som vi inte såg dagen innan, det är ofta som någon säger med rynkad panna: vad står det? Har jag skrivit det här? Det blir ett led i att bli medveten om både stavning och grammatik. Och man kan lära av andras fel eller få tips av någon som har kommit längre.

Dessutom känner jag att eleven som har suttit och klurat på hur han ska skriva och vad han vill berätta får läsa upp sina tankar för oss andra och känna stolthet över sin text. Man skriver ju en text för att det är någon annan som ska läsa och förstå skribentens tankar.

Jag försöker ge kort återkoppling till var och en med ett eller två konkreta råd. T.ex. du behöver träna mer på ordföljd och tid, om du går in på ”digitala spåret” (w.w.w.digitalasparet.se) så hittar du både information och övningar att träna på. Jag tänker att det är viktigt att få veta vad man behöver förbättra och hur man kan göra det. Men jag vill inte markera för många fel på en gång för då kan det kännas övermäktigt.

Det är inte alltid som alla hinner läsa upp sina texter eftersom tiden inte räcker men då uppmanar jag eleverna att de som inte har läst den här gången kan starta nästa gång.

Vi avslutar alltid de här lektionerna på samma sätt. Vi kastar en boll till var och en som får säga något som de har lärt sig och hur de känner sig. Det brukar vara konkreta lärdomar och de brukar känna sig glada, eller bra som de säger!

 

 

 

 

 

Pronomen med suggestopedi!

Jag heter Christina Torgersen och jag jobbar som lärare på Sfi. Jag har en C-kurs. I min undervisning jobbar jag suggestopediskt och det betyder bl. a. att jag försöker engagera flera sinnen hos mina elever när vi tränar svenska. Vi använder fantasin och spelar ofta lite teater för att utveckla språket och aktivera minnet.

Den senaste tiden har jag märkt att eleverna är osäkra på pronomen så idag ville jag göra dem uppmärksamma på vilka pronomen som finns och skapa situationer som skulle få dem att träna om och om igen.

Eftersom jag anser att det är viktigt att alla känner sig trygga och ingen ska behöva vara rädd för att säga fel så har jag gjort en väggplansch som sitter i klassrummet.

Vi läste tillsammans och jag förklarade och gav några exempel.

Sedan satt vi i en ring och jag gick fram till en elev samtidigt som jag sa: jag går hem till dig! Till de andra eleverna sa jag: jag gick hem till honom!

Sedan var de igång med att gå till varandra och berätta vad de gjorde. T.ex. dansade två par samtidigt som övriga klappade takten och vi konstaterade att: han dansar med sin fru, men nu dansar han med hans fru! (De bytte partner) Alla skrattade åt vad som kan hända om man säger fel pronomen i den situationen! Som avslutning tog jag fram ett paket och vi provade att gratulera varandra på födelsedagen och även hitta på vad som fanns i paketet: ni fyller år idag, vi ger er en röd bil! Vad gav de till dem?

Jag hade beräknat att det här skulle ta 45 minuter men när fantasin kom igång fortsatte de i en och en halv timme! Sedan utvärderade vi genom att kasta en boll till var och en som fick säga sin åsikt om lektionen och de var överens om att de hade förstått och de skrattade åt olika situationer som uppstått när man väljer fel pronomen.

pronomen1   pronomen2