Gott Nytt sfiÅr!

sfibloggen.se har sedan starten i september haft ca 20 individuella bloggare och några fler inlägg. Bloggen har även fått ihop en skara följare, som nu vuxit till fantastiska 88 st! Facebooksidan följs av ca 60, gillas av 200 personer och Kontakt SfibloggenSe har blivit godkänd medlem i några av de största Facebook-grupperna med fokus på just sfi. Hurra!

Sfi-intresse finns även utanför den omedelbara skolgränsen. Man kan lugnt påstå att sfi influeras av men även påverkar en mängd olika människor.  Hittills har vi blivit inspirerade av bloggarna på sfibloggen.se genom att de valt att dela med sig av den del som utgör deras positiva sfi-bild.

Vi har fått läsa om den flexibla, anpassningsbara skolformen, om digitaliseringens fördelar inom undervisningen av vuxna med svenska som andraspråk t.ex. genom att nå fördjupade kunskaper med diktamen, frigöra digital potential i undervisningen och inom oss, hur vi kan individualisera med IKT,  läsa e-böcker, men även analogt, även kikat in från rektorns sida av sfi-vardagen, vi har fått läst om när undervisningen bär frukt och se den från elevens perspektiv även när vi inte är i själva salen, och ibland är den klart uttryckt med enkla men ändock kraftfulla ord, vi har läst om suggestopedi på två olika sätt, fått tips om uttal och genrepedagogiskt arbetssätt, men även hur vi kan arbeta tillsammans över skol- och kommungränser och via sociala medier. Det vi alla hoppas på är kanske ett kärt återseende år 2017?

sfibloggen.se riktar ett varmt tack till alla läsare, följare, bloggare och andra sfi-intresserade och vi önskar er alla en härlig julledighet och ett fantastiskt 2017!

Gott Nytt sfiÅr
önskar Helena och Boki

 

  • VAR MED! nästa år genom att dela med dig av din sfi-bild genom ett inlägg här på sfibloggen.se som är och förblir ett positivt nav för sfi. Maila kontakt@sfibloggen.se eller skriv upp dig på ett ledigt datum i det gemensamma Googledokumentet.
  • Du kan även fylla i detta formulär så hör admin av sig till dig:
    https://goo.gl/forms/1EAFySRPYfOs82iZ2

 

Det utvidgade kollegiet

Vi skulle vilja slå ett slag för det utvidgade kollegiet, för glädjen i att hitta kollegor utanför sin egen arbetsplats som hjälper en att komma framåt, som man kan bolla idéer, utmaningar och utveckling med.   

Vi heter Josefin Barkelius och Thea Almbacke och arbetar båda som SFI-lärare, i Botkyrka respektive Säffle. Vi “fann varandra” 2013 i samband med att vi båda fick i uppdrag att på respektive arbetsplats ingå i Skolverksfinansierade projekt som handlade om hur man kunde arbeta med flippat klassrum på SFI.  Vår första kontakt knöts via en Facebookgrupp och det ledde vidare till en träff i Botkyrka där vi tillsammans med flera kollegor borrade in oss i flippat ur olika perspektiv. Kontakten har vi hållit efter det. Vi har fortsatt med att bolla frågor av olika slag med varandra, och lekt med tankar kring olika idéer om samarbete. Nu, tre år senare, var det dags för en träff i verkligheten igen. Säffle Lärcenter åkte till Stockholm med tio lärare och en skolledare för att delta på SFI i fokus. I samband med det gjordes ett besök på Botkyrka vuxenutbildning i Tumba. Ett antal olika träffar i olika konstellationer blev det under dagen, med lärare från olika studievägar samt grundläggande vuxenutbildning. Några av de frågor som diskuterades var prövningar – hur hanterar vi dem? Nationella prov – vilka rutiner har vi kring dessa? Ökad flexibilitet – på vilket sätt? En fråga i fokus denna gång  var också Google Suites for Education (f.d. GAFE). Botkyrka har precis påbörjat ett pilotprojekt för att testa det i delar av sin verksamhet. Säffle Lärcenter har här hunnit få betydligt mer erfarenhet som de gärna delar med sig av. Att vi båda kommer jobba i Google framöver ökar också våra möjligheter till ett mer vardagligt samarbete med utbyte av arbetsmaterial, planeringar, temainnehåll och matriser. Dessutom är ju förutsättningarna till ett utvidgat samarbete oerhört fördelaktiga i och med att vi kan dela dokument med varandra och jobba fram uppgifter tillsammans i ett gemensamt dokument trots det geografiska avståndet oss emellan.

Något vi ytterligare kan konstatera utifrån våra möten är att vilka elevvolymer en verksamhet har att hantera, eller storleken på kommunen, har inte så stor betydelse när det gäller erfarenhetsutbytet. Det finns ändå mycket som förenar och vi lär av varandra, även om Botkyrka och Säffle sett till exempelvis elevantalet skiljer sig åt rejält. Våra utmaningar är i grunden ganska lika och vi brottas med liknande frågeställningar och utmaningar. Att ta hjälp av varandra för att komma framåt och för att skapa nya tankebanor är oerhört inspirerande och roligt. Det är i möten med varandra som nya idéer föds och kreativiteten tar fart.

Att hitta kollegor runt om i landet att byta erfarenheter med är inte svårt idag med den öppenhet som finns via sociala medier. Att även besöka varandras verksamheter är något som är väl värt tiden då det öppnar upp för nya tankar, idéer och lösningar. Ytterligare ett tips är att se till att försöka få med sig en skolledare vid dessa besöken så att även de är “med på banan” och hör samma saker. Utveckling och förändringsarbete är så mycket lättare om man har stöd från sin rektor. Men oavsett vilket så är man aldrig längre än några knapptryckningar bort från att vara en del av en kompetent, kreativ och utvidgad lärargrupp. Vi vill uppmana våra kollegor runt om i landet att ta alla möjligheter som finns till att vara en aktiv del av det utvidgade kollegiet och dra nytta av varandra. Man vinner så enormt mycket på att gå utanför den egna verksamheten och låta sig inspireras och själv inspirera andra. Vårt samarbete kommer med all säkerhet fortsätta och vi ser fram emot att kunna ses i Säffle nästa gång.

Flexibelt så det förslår – fortsättning!

Det finns knappast någon annan skolform som är så flexibel som just sfi och den sfi-verksamhet som jag är en del av i Eskilstuna kommun är ett ypperligt exempel på det. För att uttrycka det med Lillemor Perssons ord från hennes blogginlägg den 2 september: Vi är flexibla så det förslår! Mitt blogginlägg är således en fortsättning på hennes. 

Sfi i Eskilstuna
Sfi-huset i Eskilstuna

På Sfi i Eskilstuna kommun har vi mer än tolv hundra elever inskrivna i kurser som ges antingen på förmiddagen eller eftermiddagen eller, för de som vill kombinera heltidsarbete/praktik och sfi-studier, på kvällstid. Men vi har också alltid haft olika lösningar för deltagare som arbetar/praktiserar deltid och vill även studera på dagtid.

Tidigare löste vi deltagarnas individuella behov av oregelbundna studietider med att erbjuda dem individuellt upplagda studier i en på dagtid bemannad studiehall. Från och med augusti i år genomgår dock den delen av vår verksamhet en betydande uppdatering, bl a genom att använda sig mer av vår digitala lärplattform och olika webbaserade verktyg. Eftersom målet är att vara än mer flexibel gentemot deltagare som både arbetar/har praktik och studerar och eftersom studierna tack vare modern teknik inte behöver vara knutna till ett visst rum under en viss tid på samma sätt som tidigare, har vi tagit bort benämningen studiehall och infört den mer talande benämningen flexen (läs mer här).

När det gäller akademiker och ett snabbspår genom sfi för dem, har vi haft den i ett par års tid. Den sfi- verksamheten är en del av Komvux. Förresten faller hela sfi i Eskilstuna under Komvux gemensamma organisation, det har det gjort i många år. Så samarbete och kontakter mellan sfi och grundläggande komvuxutbildningar är inte något nytt hos oss.

Innan vi placerar en elev på en kurs, görs en noggrann kartläggning. Deltagaren genomgår en fem veckor lång introduktionskurs, på den nivå som bestäms utifrån deltagarens skolbakgrund (kortutbildade för sig, normal- och högutbildade för sig). Varje elev får en individuell studieplan upprättad. Efter introduktionskursen börjar eleven på ”sin” kurs på ”sin” studieväg. Deltagare som inte har någon skolbakgrund och som är i behov av alfabetisering går direkt till en alfabetiseringskurs – detta i syfte att effektivisera deras sfi-studier.

Det skulle aldrig falla oss in att blanda deltagare från olika studievägar i samma grupp. Helt otänkbart. Därför blandar vi absolut inte deltagare från studieväg 1 som läser på C-nivå med deltagare från studieväg 2 som läser samma kurs. Vi är måna om att anpassa pedagogik, arbetssätt och material utifrån deltagarnas skolbakgrund och förutsättningar och vi vet att skolbakgrund från hemlandet är en viktig faktor att ta hänsyn till när vi skapar grupper. Alla ska nå samma kursmål men vägen dit är olika för deltagare från olika studievägar.

I vår strävan att nivå- och pedagogikanpassa vår undervisning (och i förlängningen effektivisera elevernas lärande och därmed öka antalet individer som lämnar sfi med godkända betyg) har vi för två år sedan gjort något relativt radikalt på A-nivå på studieväg 1. Deltagare som har en viss skolgång med sig från hemlandet och läser och skriver på modersmålet har vi separerat från deltagare som inte har någon skolbakgrund alls och följaktligen varken läser eller skriver ens på modersmålet. Det var jag som fick äran och utmaningen att utveckla pedagogiken i den då nya gruppen (Alfa2/A döpte vi den lokalt till), med målet att göra det möjligt för eleverna att klara A-kursens krav på sina egna, specifika villkor. Bland annat läggs en stor vikt vid fortsatt intensiv läs- och skrivinlärning, studieteknik och strategier för lärande. Det funkar!

Efter att flera elever har klarat A-nivå tack vare vårt anpassade arbetssätt i Alfa2-gruppen, uppstod förstås behovet att göra något liknande på B-nivå på studieväg 1. Sagt och gjort, så numera har vi även en så kallad B-alfagrupp. Alfabetisering fortsätter alltså även på B-nivå, vilket gynnar eleverna och ökar deras chanser att nå målen för kurs B. Och det är övervägande elever som tidigare – dvs innan vi införde ett separat alfa-spår på studieväg 1 – fallit bort redan under A-kursen eftersom de missgynnades i en blandad grupp. Forskningen säger tydligt att när det gäller alfabetisering och latinisering, är det stor skillnad mellan deltagare som har gått så lite som ett år i skolan och deltagare som inte har gått i skolan alls. Det är den aspekten som vi med vårt arbetssätt tar hänsyn till. Vårt mål på sikt är 50% godkända alfa-elever på B-nivå. Det är fullt möjligt, tycker vi. Hur undervisningen och pedagogiken på alfa-spåret (dvs kurserna Alfa1, Alfa 2/A och B-alfa som vi lokalt kallar dem) ser ut hör inte hemma i just det här blogginlägget, utan i ett annat i så fall. Men en sak kan jag säga i alla fall: Det är webbaserat lärande, formativa arbetssätt och vardagsrelevans när det gäller material och innehåll som är tydliga framgångsfaktorer på alfa-spåret.

Jag skulle kunna göra det här blogginlägget hur långt som helst. Jag skulle kunna berätta ingående om kollegor som arbetar framgångsrikt med suggestopedi på studieväg 2, vilket är en metod som särskilt främjar deltagarnas muntliga förmåga. Jag skulle också kunna skriva om läs-, skriv- och uttalsstöd som erbjuds elever med särskilda behov och som leds av två på området mycket skickliga pedagoger. Jag skulle också kunna berätta om att vi arbetar med sång och att flera klasser samlas en gång i veckan för körsång. Vi sjunger efter boken Sjung och träna svenska som mina kollegor Helena Bogren och Karin Sundström är författare till. Jag skulle kunna berätta om genrepedagogisk undervisning som aktivt bedrivs av flera lärare på vår skola inklusive undertecknad, en metod som kollegorna Susanne Södergren, Helena Bogren och Karin Sundström har utvecklat till den grad att deras tankar och material har blivit läromedel för B-, C- och D-nivå och används på sfi-utbildningar i hela landet (Skriva B, Skriva C, Skriva D). Jag skulle också kunna berätta om hur vi använder (eller använde, för nu är det lärplattformen som gäller) bloggar i sfi-undervisningen (t.ex. här, här eller här) och lärplattform och hur flertalet av oss lärare flippar klassrummet på olika sätt (t.ex. här, här och här). Jag skulle kunna berätta om boken Välkomna hit som bl a Migrationsverket använder och som kollegan Josephine A Andersson är medförfattare till. Jag skulle kunna berätta om kompetensen på området alfabetisering, ett område där jag har bidragit med handboken Webbaserad alfabetisering och kollegan Camilla Nilsson med en nyutgiven lärobok för kurs A (Språkvägen A). Allt det här skulle jag kunna berätta om men som tur är vill några ur gänget själva blogga om sina framgångsrika arbetssätt här på sfi-bloggen. Det gör mig glad och stolt. Vi är alltid med där det händer saker.

På sfi i Eskilstuna är vi flexibla, idérika och kompetenta. Vi arbetar utifrån forskning och beprövad erfarenhet och tar till oss nya metoder och utvecklar nya arbetssätt i samklang med samtidens höga krav på bl.a. digital kompetens. Allt för att göra deltagarnas väg till egen försörjning så effektiv och kort som möjligt, naturligtvis utan att tumma på varken undervisningskvalitet, pedagogik eller krav på individualisering.

Alla politiker som påstår att sfi generellt är en stelbent, gammaldags och ineffektiv skolform är mer än välkomna på studiebesök. Slutligen tycker jag också att sfi skulle gynnas av att behandlas och betraktas som den skolform den är, i stället för som en sysselsättningsåtgärd underordnad Arbetsförmedlingen. Min känsla är att politikerna i allmänhet tenderar att göra det senare. Sfi är en skolform – med egen kursplan, betygskriterier, nationella prov och krav på behöriga lärare! Vi sysslar med andraspråksundervisning och kompetenskrävande läs- och skrivinlärning. Vi är underordnade Skolverket, inte Arbetsförmedlingen eller kommunens socialtjänst.

Många kunskaper och färdigheter i dagens samhälle betraktas genom livslångt-lärande-linsen men när det gäller andraspråksinlärning (för att inte tala om läs- och skrivinlärning på ett andraspråk i vuxen ålder), ska det ske under en tidsmässigt mycket begränsad period (här är mitt tips till politikerna att läsa in sig på grundläggande forskning i ämnet för att förstå vad vi dagligen har att brottas med).

När det gäller sfi, är det enligt min åsikt politikerna som inte är särskilt flexibla och som har fastnat i sin bild av sfi hämtad från 80-talet. Ungefär så. Det är sorgligt, för deras felaktiga bild blir lätt allmänt gods. Vi kanske ska föreslå införande av obligatorisk sfi-prao för våra politiker?

Läs gärna också vad en av våra sfi-elever tycker om sitt sfi: ”Sfi is good for me”.

Ivana Eklund

Ivana Eklund, sfi-lärare (stv 1) på Komvux/sfi i Eskilstuna kommun

Vad brinner du för?

I slutet av denna vecka kommer första bloggaren att skriva ett inlägg här. Det kan passa bra att berätta att sfibloggen.se skapades för att vara en motvikt mot den mindre positiva bild av sfi som florerar i media. Vi känner helt enkelt inte igen oss!

Låt oss tillsammans inspirera och visa en sfi där lust, arbete, utveckling och kreativitet flödar över. Glädjen och energin är så mycket starkare än de negativa bitarna. Vad är det som gör dig stolt när du går till jobbet? Viken munter historia tar du med dig när du går hem?  Vad funkar bra i klassrummet? Hur hyllar du dina kollegor?

Vad brinner du för?

match-631729_1920

Varmt välkommen!

Det uträttas stordåd inom sfi varje dag! Välkommen att berätta om just ditt! Sfibloggens syfte är att sprida goda exempel, idéer, tankar och funderingar rörande sfi:s mångfacetterade arena. Således bidrar vi till att skapa en mer nyanserad bild av sfi. 

Alla som vill är välkomna att skriva blogginlägg: lärare, skolledare, modersmålsstödjare, SYV, övrig personal och förstås eleverna!

 

Klicka här för att läsa om hur det går till.

Kontakta oss: kontakt@sfibloggen.se