Läslust med e-böcker

Hur kan man utveckla läsförståelsen för vuxna andraspråkselever? Hur motiverar och inspirerar man eleverna till att själva läsa mycket svenska? Hur hittar man intressanta och relevanta texter till sin Sfi-undervisning?

Jag arbetar som lärare på Sfi i Sandviken vilket är en arbetsplats i konstant utveckling. Där jobbar jag tillsammans med ett gäng härliga människor som dagligen funderar över pedagogiska frågor, som exempelvis de ovan. Under de senaste åren har vi genomfört olika projekt och utvecklats mycket digitalt. Vi har bland annat köpt in lärplattor, startat upp bloggar i samtliga grupper och gjort egna undervisningsfilmer.

Jag har nöjet att undervisa en grupp elever från studieväg 2 som studerar kurs D. Just denna grupp har lärplattor 1:1, alltså eleverna får låna hem en lärplatta under sin tid på kursen. När alla har tillgång till en lärplatta kan man digitalisera undervisningen på olika sätt, vilket är roligt för både elever och lärare. Att jobba med läsutveckling utifrån e-böcker är exempel på ett lyckat arbetssätt som jag ska dela med mig av.

När jag i augusti träffade mina elever igen efter sommaren planerade jag en mjukstart av att jobba med e-böcker. Jag presenterade tre olika lättlästa böcker (Med livet som insats av Christina Wahldén, Fredag kväll av Per Alexandersson och Kärlek på biblioteket av Britt Engdal) och därefter fick eleverna välja den bok som intresserade dem mest och låna den till sin lärplatta. Dessa böcker går att låna både som e-bok och e-ljudbok vilket gör att eleverna både kan se och höra texten. Här behöver en del elever stöttning i hur man lånar en e-bok/e-ljudbok men min erfarenhet är att de flesta är väldigt kunniga och lär sig snabbt. Ibland behöver också någon av lärplattorna en uppdatering av något slag, så det är en bra idé att låta det ta den tid det tar för alla att komma igång. När alla elever hade lånat sin bok fick de tre veckor på sig att läsa den. Varje vecka gjorde vi en liten koll på hur det gick med läsningen. Sedan, efter tre veckor, genomförde vi boksamtal på lektionen. De elever som hade läst samma bok fick arbeta tillsammans och diskutera läsningen, med hjälp av stödfrågor. Till sist fick varje grupp presentera boken som de läst för övriga klassen, vilket också gav övriga elever nyttiga boktips. Det visade sig i slutet av månaden att många elever inte bara hade läst en av dessa valfria böcker, utan alla tre.

image003

Under september jobbade vi på ett annat sätt med e-böcker. Eftersom erfarenheterna från augusti visade att alla elever kunde låna böcker digitalt och att boksamtalen var framgångsrika fortsatte vi med att tillsammans låna samma bok. Den här gången lånade vi den lättlästa boken Prästen med blått hår av Martin Palmqvist. Även denna gång fanns möjlighet att låna både e-bok och e-ljudbok. Den första lektionen började vi med titta på bilden på bokens framsida samt titeln och diskuterade tillsammans vad boken kunde tänkas handla om. Därefter läste jag några kapitel högt i klassrummet samtidigt som eleverna följde med i texten. Med denna förförståelse fick eleverna sedan veckovis läxa att läsa ett större antal sidor. Varje tisdag under tre veckor hade vi sedan boksamtal under lektionen. Med utgångspunkt från Chambers öppna frågeställningar i boksamtal diskuterades innehållet i boken, språkliga utmaningar och kopplingar till egna erfarenheter. Det är inspirerande att vara i ett klassrum med aktiva elever som är involverade i givande diskussioner.

image005 image010

Man kan arbeta med e-böcker på många varierande sätt. Det finns lättlästa böcker på olika nivåer, beroende på vilken kurs du undervisar på Sfi. Som lärare kan du utifrån en e-bok jobba med många olika typer av språkliga moment förutom just läsning. Du kan bygga vidare med uppgifter i grammatiska strukturer, uttal, muntliga och skriftliga övningar för att bara nämna några.

Urvalet av lättlästa e-böcker för vuxna utökas hela tiden på biblioteken och även e-ljudböcker dyker allt oftare upp. Många av de böcker som jag har jobbat med på Sfi tar dessutom upp intressanta ämnen och under boksamtalen kommer ofta diskussioner om likabehandling in på olika sätt. Klassrummet blir levande, kreativt och språkutvecklande.

När jag hade mentorssamtal med en elev nyligen berättade han för mig att han vanligtvis har svårt att ta sig till biblioteket för att låna böcker, men att han nu läser böcker som aldrig förr tack vare möjligheten att låna böcker digitalt. Han visade mig en lista på de lättlästa böcker som han just hade läst och ville sedan ha fler tips på bra böcker. Läsglädjen är igång!

Här är några bloggar från Sfi Sandviken:

Kurs A, kurs B, kurs C, kurs D

img_3960

Pernilla Blom, lärare Sfi Sandviken, pernilla.blom@edu.sandviken.se

 

Vad är det som händer när vi läser en text?

Följ med på en lektion i min D-kurs på sfi i Norrköping. Vi läser ofta texter tillsammans. Vad lär vi oss på det?

20160907_143929

Helhet

Först läser jag texten högt (eller så lyssnar vi på inspelningen om det finns en sådan). Jag gör vad jag kan för att ge texten liv och läsa med viss dramatik så att det blir tydligare vad den handlar om. Den här förmiddagen läser vi en ”klintbergare” om en dam som går på café, slår sig ner vid samma bord som en främling, äter upp en mazarin i tron att det är hennes egen, och går hem och hittar sin mazarin i shoppingkassen. Jag försöker läsa tydligt så att eleverna ska uppfatta det pinsamma i situationen, men ingen skrattar.

Ord

Då samlar vi på ord. Eleverna får föreslå ord som de tycker är svåra eller som de vill att vi pratar om. Orden hamnar på tavlan, och jag brukar kommentera efter en stund vilka som jag tycker att de särskilt ska lägga på minnet. Då rensar jag bort sådant som behövde förklaras i stunden men som jag inte tycker att de behöver kämpa med att lära sig (mazarin till exempel). Ord som kasse, njuta, stirra, avstå och anklagande blir kvar.

Uttryck

När eleverna får föreslå kommer det mest upp enskilda ord. Jag försöker komplettera genom att plocka lite längre uttryck. Ord hör ihop, och i den här texten fanns i lugn och ro, ta en tugga, nu var de kvitt och väl hemma. Ett och ett kan de slå upp ord i lexikon, men jag kan visa på uttryck och idiom som de inte hittar annars.

Högläsning

Ordgenomgången tenderar att bli ganska lång, mest för att jag glömmer tid och rum och kastar mig ut i utvikningar och härledningar när jag blir inspirerad. Men ett sätt att komma tillbaka till nuet är att läsa texten igen, och nu är det elevernas tur. En i taget får läsa, oftast i turordning som de sitter. Då får alla vara med, även de som inte så ofta räcker upp handen. Vid denna andra genomläsning hittar både eleverna och jag fler ord som vi behöver prata om, och jag får tillfälle att hjälpa till med uttalet. Att uttala texten man nyss hört är inte så lätt som det verkar.

Läsa mellan raderna

Men när händer det där magiska då, när texten får liv och aha-upplevelserna dyker upp? Det vet man inte innan. Det sker oftast i samspelet mellan eleverna, när någon förstår en sak och fäller en kommentar som plötsligt får någon att göra en ny koppling. Själva poängen i den här texten finns mellan raderna, när man förstår hur pinsam hela situationen på caféet har varit, hur anklagande damen har tittat på mannen vars mazarin hon just har satt i sig. Den här förmiddagen händer det snabbt, innan jag hinner börja ge ledtrådar har förståelsen spridit sig i klassrummet. Nyckeln finns i orden glider och demonstrativt, tycker eleverna. (På slutet av texten hittar kvinnan mazarinen som ”hade glidit ner i kassen.”) Nu äger vi något tillsammans. Vi har en humoristisk historia som vi skrattar åt, vi har ett antal nya ord och uttryck värda att lägga på minnet, och vi har en gemensam erfarenhet av att tolka text. Det mesta av detta hade inte hänt om alla suttit tysta och läst på egen hand. Alla är trötta men nöjda, och lektionen är slut.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Karin Vieweg Lantz, Sfi-lärare i Norrköping, kurs C och D

karin.vieweglantz@edu.norrkoping.se