Individualisera undervisningen med iPad.

Jag arbetar med en grupp analfabeter, A1 och B1-elever på Sfi Hermods i Norrtälje. Vi är en liten enhet så spridningen på eleverna kan vara stor. Min ständiga fråga är hur jag på bästa möjliga sätt kan anpassa undervisningen så att alla förstår, utvecklas och känner sig utmanade. Jag har en bakgrund som lågstadielärare och IKT-pedagog i grundskolan. Där arbetade jag med alternativa verktyg i klassrummet för att anpassa den undervisningen. Jag undervisar nu vuxna och vill inte använda för barnsliga programvaror men ”tänket” att tillfredsställa alla är det samma.

farsna-1

Jag tänkte nu ge ett exempel på ett arbete där vi använder iPad som verktyg för att individualisera. Jag ingår i ett projekt som finansieras av skolverket som heter ”Utomhuspedagogik som metod i SFI-undervisningen”. Vi samarbetar med Färsna Naturcentrum och en dag i veckan förlägger vi undervisningen där. Två utomhuspedagoger ansvarar för undervisningen där och jag kan dokumentera arbetet med film och bilder.

farsna-2

Vi har hunnit med att laga mat, baka bröd, koka sylt, plocka potatis plantera solrosor, träna på färger i naturen och mycket mer. På plats samlas vi för genomgång av dagen. Pedagogerna skriver på whiteboardtavlor vad vi ska göra och viktiga ord att träna. Eleverna har egna block som de antecknar i efter egen förmåga. I mindre grupper utför vi  sedan dagens uppdrag. Vi återsamlas, fikar och samtalar om dagen.

farsna-3

Jag redigera det jag filmat under dagen och nästa dag tittar vi på filmen och pratar om vad vi gjorde. Vi skriver sedan en gemensam text på tavlan om dagen innan. Omväxlande skriver jag direkt på tavlan eller så använder jag clarospeak som bokstaverar medan jag skriver. Jag projekterar på tavlan och använder ett stort teckensnitt så att alla kan se bra.  Jag skriver senare rent texten och lägger till de bilder från dagen som hör ihop med texten. Texten läser jag sen in i Explain everything och publicerar på Youtube. Jag gör en QR-kod med länk till youtube-klippet som jag klistrar in på textsidan. När vi läst texten tillsammans kan de som behöver lyssna på den så många gånger de vill. Tipset om QR.koder fick jag ifrån Ivana Eklund i boken Webbaserad alfabetisering på SFI. Så nu läser jag in alla de texter vi skriver gemensamt och lägger dit QR-koden vid texten så elever som vill kan lyssna och läsa efter.

farsna-4

De ord som har varit viktiga under dagen gör jag övningar i Bitsboard av. Jag gör en uppsättning där det bara är ett ord. Sen kopierar jag den och skriver hela meningar till bilderna också. Alla kan då träna på sin nivå. Ord och bild, säga efter, skriva, eller läsa. Det finns 24 olika övningar på en uppsättning av bilder. Vill ni se vad vi gjort finns de i bitboard-katalogen under namnet Färsna. Jag skriver ut och sätter också upp bilderna på väggen i klassrummet som påminnelse om vad vi gjort och kan ofta använda dem för att peka på någon detalj. Jag skriver också ut dem 4 st på en A4, plastar in och klipper isär bild och text för att ha som övning att para ihop rätt bild med rätt text.

Till sist gör jag ett litet häfte med texten vi skrivit och bilder från bitsboard som eleverna får skriva ord eller meningar till. I projektet ingår att alla elever har en egen iPad som de får ta hem. De har skrivit kontrakt för ett år så de betraktar dem som sina egna iPads. De har då möjlighet att gå tillbaka och titta på filmerna, arbeta med bitsboard och lyssna på våra texter. Jag hoppas att arbetsättet ger en ökad möjlighet att arbeta efter sin egen förmåga och lärstil.

Filmerna och texterna finns på vår blogg: https://sfinorrtalje.wordpress.com/farsna/

kicki

Kicki Hammarlund

Ikt-pedagog och lärare på SFI Norrtälje

kicki.hammarlund@hermods.se

 

Skapa intresse för datorstött lärande ? ?

Jag arbetar som SFI-ärare i Eskilstuna, just nu i en nystartad flex. Flexen betyder att de elever som har arbete eller fått praktik kan flexa med deras egna arbetstider som det passar just dem. Så jag får verkligen arbeta på alla nivåer och det är så lärorikt! Alla nivåer från A-D och alla studievägar…..

macbook-606763__340

Tack för all respons på mitt förra inlägg. Det ger kraft och ork till att fortsätta. Det är också väldigt intressant och lärorikt att läsa andras inlägg. Det ger så mycket andra perspektiv, tankar och framför allt idéer. Det är några stycken som efterfrågar hur jag/vi får våra elever att gå in på olika lärplattformar, hemma. Det är inte så lätt och krävs en hel del engagemang och envishet (svett, blod och tårar :)).

Jag kan heller inte svara på hur andra lärplattformar fungerar då jag bara använt its learning. Its learning har varit och är fortfarande, i mitt tycke, ganska omständligt att använda. Förhoppningsvis ska det bli mer användarvänligt med tiden. De säger att de arbetar på det. Framför allt är det svårarbetat pga av alla steg innan man kommer dit man vill, som att lägga ut filmer, länkar etc. Från elevens perspektiv blir det krångligt att logga in hemifrån. De hamnar på fel sidor etc och då ger de upp.  Det är för många steg i its learning, både som lärare och elev att jobba med, enligt mig.  

Det är några av orsakerna till att jag samtidigt arbetar med en öppen blogg, sfimedangelica.wordpress.com. Det är lite mer jobb att ha en öppen blogg parallellt med its  men jag tänker att det lönar sig i längden. Det har också visat sig på C-kursen, att eleverna får en ökad förståelse av vad som förväntas av dem. Det verkar som om  eleverna har lärt sig mer hur det fungerar och sen lär de sig av varandra. De samarbetar verkligen med att lära av varandra och de har blivit mer intresserade av hur det fungerar digitalt. Väldigt roligt att se hur de upptäcker tekniken. Många av eleverna tror att de kan så mycket för att de vet hur man googlar eller skickar sms men med tiden upptäcker de hur mycket som man faktiskt kan göra och LÄRA sig med hjälp av Internet.

Jag tycker att det är lättare få eleverna att gå in på den öppna bloggen då det bara är att googla sig fram till den. Den öppna bloggen är ju inte låst så för eleverna blir det lättare att arbeta hemifrån. När jag tex har diktamen så läser jag in den på appen Tellagami, med texten i bakgrunden, https://youtu.be/JX9Zh05I3og och eleverna tränar hemma och resultaten har blivit över förväntan. 🙂 Jo, jag vet att de tränar in, men jag ser det som ett led i deras skrivande. Jag har tillsammans med eleverna en genomgång i skrivregler etc, om hur vi ska skriva innan de tränar och efteråt går jag och eleverna igenom de vanligaste “felen” i texten.

Det är också lättare att få A-elever att använda den öppna bloggen. Man får “tjata” lite på lektionerna men det har gått lättare, vilket jag tycker är roligt att uppleva. Nu vill jag också passa på att slå ett slag för Qr-koden A-eleverna tycker det är “magic” och använder qr-reader hemma. Den appen har jag lagt in i temahäftena eller i diktamentexterna. Jag har fått mycket positiv respons från elever som minns det vi gått igenom både på C- och D-kursen.

qr-kod

Så våga använd både blogg, appar samt lärplattformar och tänk på att när du och jag väl fått lektionerna digitalt så ligger de där och vi kan använda dem om och om igen. För elever och oss lärare. Enklare i längden!?

 

 

Hur vi löste problemet med förseningar på morgonen

När jag blev anställd i maj upptäckte jag ganska snart att vi har samma problem i vår SFI-verksamhet som många andra skolor också jobbar på att rätta till: de eviga, irriterande förseningarna till lektionerna. De sista av våra elever kunde ibland droppa in strax efter 9 – hela 40 minuter efter lektionens start! Och med en kaffekopp från Max i handen.
Vissa dagar hade lärarna 3-4 elever i klassrummet vid lektionsstarten kl 8:30 och sedan droppade de in en efter en under en lång tid. Det störde lektionen, avbröt läraren mitt i en mening och irriterade de elever som redan satt i klassrummet, de som kom i tid för att de vill göra rätt och lära sig snabbt det man behöver för att komma vidare.
Nu är det så att jag har en genuin tro på att alla vill göra rätt, att alla vill vara duktiga och att alla vill lyckas. Men jag vet också av egen erfarenhet att man inte alltid lyckas med det av egen vilja och kraft och då är det bra att någon eller något kan hjälpa till att strukturera för en och tvinga igenom en förändring.
Vi diskuterade problemet vid flera tillfällen, lärarna pratade med eleverna, förklarade hur viktigt det är att komma i tid men utan något större resultat. Och sedan, plötsligt en dag, vid en missmodig “det är jobbigt med förseningar”-stund på ett möte, kom någon av oss på en fantastisk ide! Vi inför morgontester!
Alla tyckte att det är värt att försöka och vi började fundera vad det ska vara för tester och vilka premisser som ska gälla för dem. Vi kom fram till följande:

 

  1. Testerna måste vara lätträttade. 5 frågor, 10 ord, 10 grammatiska problem – 5 eller 10 av något som ska göras. Om det går omvandlar vi resultat i %-rätta svar för att förtydliga för eleven hur den har lyckats. 50% är njaaaa, 70% är ok, 80-90% är bra, 100% är fantastiskt, precis det resultat som alla behöver sträva efter! Om det inte går antecknar vi OK – som betyder att eleven kom i tid till skolan.
  2. Testerna måste vara korta, de får inte ta mer än 10-15 minuter av lektionen.
  3. Ibland rättar läraren testerna, ibland kan elever rätta varandras.
  4. De tester som läraren rättar kan användas som kompletterande bedömningsunderlag.
  5. Det måste vara möjligt att lyckas få alla rätt på varje test om man vill. Därför baseras testerna ALLTID på det vi gjorde dagen innan. Alltid utan undantag. Har eleven varit på lektionen kan den alltså få ganska bra resultat på testet. Har den tränat på orden/texten/regeln hemma blir resultatet på provet riktigt bra. Detta samband blir ganska snabbt väldigt tydligt för eleverna.
  6. Tester har som syfte att skapa en känsla av att det är viktigt att komma i tid.
  7. Tester har som syfte att skapa en medvetenhet om ens egen kunskapsutveckling hos eleven, vad är det den lär sig från dag till dag.

Nu har det gått 3 veckor sedan vi införde morgontester och både eleverna och lärarna är mycket nöjda med resultaten de gav. Förseningarna har minskat drastiskt, dock –  i sanningens namn – ej helt försvunnit. De elever som ger sig själva en chans att lyckas med ett test blir taggade och anstränger sig för att få samma känsla av framgång igen, dag efter dag. Vi märker att arbetsmoralen i klassen har ökat, att eleverna tycker om att utmana sig själva och att lärarna fick en drägligare arbetssituation.

Nästa steg i arbetet med förseningar kommer vid nästa utvecklingssamtal, när de få elever som fortfarande missar morgontesterna plötsligt upptäcker att de saknar en del av bedömningsunderlaget som vi behöver få ihop för att betygsätta dem.

Vissa saker sköter helt enkelt sig själva.

Hälsningar,

Kristina

Kristina Milotic har under sin livstid haft möjlighet att betrakta SFI-verksamhet från olika vinklar. Hon är före detta SFI-elev, före detta SFI-lärare och nuvarande SFI-rektor. Bor i Skåne, längtar till fjäll. Brinner för utveckling. 
kristina-milotic

Lusten till att lära!

Jag är sfilärare i Eskilstuna och älskar att arbeta digitalt med mina elever. Jag har undervisat en B-klass i fem år och det har varit så roligt att lära dem använda digitala verktyg. De första åren var det lite trögt då eleverna inte förstod varför vi skulle ha så många datalektioner eller arbeta med Ipad. De insåg senare, i kursen, hur mycket nytta de hade av att använda de digitala verktygen. Jag märkte en markant skillnad i hur mycket fortare de lärde sig språket. De var också mycket mer intresserade av att lära sig och tyckte att det var roligare att lära. Jag tror att lusten till att lära väcktes när de upptäckte att det faktiskt kan vara roligt att lära.

Framför allt har jag arbetat med appen Tellagami där jag läser in t ex diktamen som jag lägger ut på min blogg https://sfimedangelica.wordpress.com/ där eleverna kan träna hemma. Jag använder den öppna bloggen till B-eleverna i första hand så de lär sig hur de kan använda de olika verktygen och stegvis lotsa in dem i den slutna lärplattformen it’s learning. Det är den lärplattformen vi använder hos oss. En kommentar som en av mina elever sa: “Det är så mycket lättare att koncentrera sig när jag kan titta på något samtidigt som jag lyssnar. Annars tänker jag på annat.”Det sa mig en hel del om hur eleven uppfattade arbetet jag lade ner. 🙂  Appen är också mycket användbar till att läsa in texter, diktamen, nyheter etc, det är bara att låta kreativiteten flöda 🙂

En app som är ett måste när vi använder Tellagami är Imovie. Tellagami har bara 90 sek inspelningstid så i Imovie kan vi klippa ihop Tellagami filmerna. I appen Imovie kan vi också klippa ihop våra egna fotografier till en film. Vi fotograferar ofta när vi är på utflykter och studiebesök och det är mycket uppskattat av eleverna.

En annan mycket användbar app jag vill dela är Explain everything, där vi kan spela in, lägga in egna filmer, filmer från nätet, bilder, skriva det vi själva vill. Det enda som stoppar oss är våra egna begränsningar. https://youtu.be/MsZXBiOLUL0

Ett måste eller ett förenklade sätt är att ha eller skaffa en gmail. Youtube är auotomatiskt kopplat till gmailen så det blir lättare att använda enheterna. Enkelt förklarat.  Ladda upp ditt verk på youtube kontot och filmen är klar! Dela sen och sprid!

Min tanke är att vi måste våga använda IKT . Våga utmana vårt eget lärande, eleverna samt undervisningen. Våga lämna sina gamla spår och tänka NYTT! Ja, det krävs en del av oss men det vi får tillbaka är så mycket bättre.

Tillsammans kan vi skapa nya vägar i lärandet!

Ett roligare sätt att lära och väcka lusten till att lära!

 

 

Det moderna sfi i nutiden

Samhället utvecklas och det gör även datorerna, datoranvändningen och sfi. När jag själv gick i skolan då var ABC 80 en riktig fluga. Idag är det inte många som känner till de gamla datorerna. Samhället utvecklas och med det utvecklas även vi som privatpersoner men även datorerna. Skolan och sfi står mitt i det samhället som utvecklas till att bli allt mer multimodalt. Sfi-eleverna kan mycket om internet och använder ofta sociala medier för att hålla kontakt med släktingarna i sitt hemland. Då blir det oftast naturligt att skriva sms till läraren på svenska. Eleverna lär sig att skriva till mig och till varandra på svenska på Facebook eftersom de kan skriva där på sitt modersmål. Språk är socialt och i det sociala sammanhanget lär sig våra sfi-elever svenska. Det kan vara olika sociala sammanhang för olika elever men resultatet blir det samma. Det resulterar i ett språk som fungerar i vardagen.

Dagens sfi-elever kan hantera de flesta digitala verktygen enligt min erfarenhet. När vi använt blogg och digitala hjälpmedel då har eleverna varit med på noterna ganska omgående även elever som är runt 60 år. Hur har det varit med sfi-lärarna? Har de varit med noterna? Har det funnits ett elevperspektiv? För som jag tänker handlar digitalisering på sfi om en elevaktivitet och ett elevfokus som gör att elevernas egen språkutveckling kommer i fokus. Fokuset flyttas från mig som lärare till elevens språkutveckling och det skapas motivation och delaktighet. När vi arbetat så har jag fått många fina ord av mina sfi-elever. De fina orden från kollegorna har jag fått mer av under den senare tiden men det är inget jag eftersträvat direkt. Eleverna är i fokus och när de lär sig svenska då blir jag glad.

Skolutveckling inom SFI är angeläget för elevernas skull. Vad menar jag då med skolutveckling? Med skolutveckling menar jag att ge eleverna de verktygen de behöver för att bli litterata i vårt multimodala samhälle. De får en svenska som fungerar i nutiden. Även om många av oss med största sannolikhet skulle ha svårt att hantera ABC 80 som är gårdagens dator kan vi med största sannolikhet hantera dagens datorer. Vi lever i nutiden och vi utvecklas och det gör även sfi. När vi har ett elevfokus och ett fokus på nutiden då sker skolutveckling på riktigt.

När det gäller digitala verktyg och digitala läromedel har jag sett ett otroligt snabbt och effektivt resultat i språkinlärningen. Jag byggde upp en metod som jag även nu publicerat som läromedel som bygger på ord, text, prosodi, samtal, skrivande, hörförståelse och grammatik.  Eleverna lär sig förvånansvärt effektivt och kommer ihåg mycket enligt denna heldigitala metod. Allt i en inkluderande och i en diskuterande atmosfär. Till läromedlet finns även planeringar som ingår i materialet. Vi använder blogg till läromedlet som jag skrivit och bloggen är öppen för alla. Läromedlet är utgivet av Digilär.

Tack för uppmärksamheten! Vi ses på internet!

13343102_515479815323109_883761018268697990_n

DSC01539 Anna-Karin

Anna-Karin Bengtsson lärare i svenska som andraspråk och sfi, blivande specialpedagog, läromedelsförfattare, föreläsare, samt ägare av Anna-Karins AB

Flexibelt så det förslår!

”Utbildningen i svenska för invandrare (SFI) fungerar inte bra. ”

”Nu diskuteras återigen varför utbildningen i svenska för invandrare, sfi, fungerar så dåligt.”

Om du arbetar som SFI-lärare och letar efter citat eller artiklar där SFI kritiseras, ifrågasätts eller missförstås så blir du inte besviken. Fast frustration och besvikelse är ändå den känsla som du blir kvar med för hur kul är det egentligen när det känns som att ingen utom dina kollegor har en aning om vad du faktiskt jobbar med? Eller vilka villkor och förutsättningar som styr ditt arbete?

Just därför är den här bloggen efterlängtad! Nu finns en tydlig kanal där vi verksamma själva kan sprida och differentiera bilden av vårt yrke. Jag som skriver heter Lillemor Persson, arbetar på SFI-skolan i Umeå och jag ser fram emot att läsa alla er andras inlägg och kommentarer.

I det här inlägget tänker jag beskriva en liten den av vår verksamhet i Umeå och fokus ligger på flexibilitet. För även om många verkar tro att:
-SFI inte är flexibelt
-inte går att kombinera med andra aktiviteter
-alla elever måste läsa samma saker i samma takt oavsett utbildningsbakgrund och förutsättningar så är det ju såklart inte fallet!

I Umeå har vi som komplement till dagtidskurserna startar upp vad vi kallar för DistansCentrum . Där kan alla elever som läser på våra närdistanskurser träffa lärare, kurskamrater och få handledning, datasupport och träna sin muntliga och skriftliga förmåga. DistansCentrum är öppet varje dag och då finns minst en men ofta två pedagoger på plats. Vi erbjuder ett schema med olika tider där eleverna deltar efter överenskommelse med sin lärare och det finns även drop-in möjligheter för eleverna. Det innebär att elever som har andra aktiviteter till exempel högskolestudier, praktik, arbete eller är föräldralediga ändå kan kombinera detta med SFI-studier.

I dagsläget erbjuder vi kurserna:

kurser

och har cirka 130 elever varav ungefär 40 på studieväg två och 90 på studieväg tre. Det här konceptet möjliggjorde av statsbidragen för att utveckla SFI och även om skolan sedan tidigare redan hade flexkurs och kvällskurs blev det möjligt att få tid och resurser för att ta ett helhetsgrepp kring den stora (och växande) grupp av elever som inte kan komma till skolan alla dagar i veckan. Varje kurs har ett eget kursmaterial med planeringar som eleverna arbetar utifrån och oavsett när en elev börjar, kommer eller slutar vet hen vad som ska studeras och lämnas in till läraren för bedömning och respons.

DistansCentrum med elever

DistansCentrum öppnade i oktober 2015 (men skolan har sedan 2012 haft närdistanskurser för studieväg 3) och vi får hela tiden testa oss fram och tänka nytt kring hur vi ska lägga upp undervisningen och upplägget. Eftersom vi oftast inte har ”traditionell” klassrums- eller katederundervisning, utan individuell handledning eller grupperar ihop eleverna utifrån vilka som just då är i skolan och vilken nivå de ligger på, är det ett nytt sätt att undervisa på både för oss och eleverna.

DistansCentrum med elever2

Några av de utmaningar och utvecklingsområden som vi ser är:

  • Hur stöttar vi nybörjare som saknar språk, datavana och studievana? Där ser vi framförallt ett behov för eleverna på 2B om de inte har några förkunskaper i svenska.
  • Hur gör vi grammatiken funktionell? I ett klassrum där alla elever arbetar med samma text eller tema kan läraren lättare koppla ihop text och grammatik. På distansen brottas vi med dilemmat att grammatikövningarna känns frånkopplade från annat som eleverna läser.
  • Hur effektiviserar vi den muntliga progressionen?
  • Hur gör vi med närvaro? I dagsläget ställer vi krav på minst 1 timmes närvaro per vecka men behövs det mer eller ska eleverna kunna läsa helt på distans?
  • Vilka förväntningar kan vi ha på eleverna? Vad kan vara en rimlig progression för tex en elev som jobbar 100% och bara kan komma till skolan 1 timme per vecka och dessutom har svårt att studera hemma?

Det här är som sagt några av våra frågeställningar och utvecklingsområden för just DistansCentrum men själva konceptet är ett tydligt exempel på att SFI är flexibelt och att vi yrkesverksamma satsar hårt på att utveckla och förbättra vår undervisning och våra verksamheter.

Och nu är jag nyfiken på feedback, frågor och kommentarer från andra SFI-lärare runtom i landet! Dels på det här inlägget och de frågeställningar som presenterats här men jag vill också få ta del av beskrivningar av din verksamhet, jobbvardag, en solskenshistoria, den där riktigt lyckade lektionen eller varför inte den som inte alls gick bra och vad du tog med dig för lärdomar av den? Så har du inte redan bokat in dig på ett datum för att skriva här så tycker jag att du genast ska göra det så att bilden av SFI skapas av oss som faktiskt arbetar med ämnet och inte media eller politiker som inte är insatta!

lillemor

/Lillemor Persson, SFI-lärare, Viva Komvux Umeå
outlook_2013_ikon lillemor.persson@umea.se
icon175x175@PerssonLillemor