Hur vi löste problemet med förseningar på morgonen

När jag blev anställd i maj upptäckte jag ganska snart att vi har samma problem i vår SFI-verksamhet som många andra skolor också jobbar på att rätta till: de eviga, irriterande förseningarna till lektionerna. De sista av våra elever kunde ibland droppa in strax efter 9 – hela 40 minuter efter lektionens start! Och med en kaffekopp från Max i handen.
Vissa dagar hade lärarna 3-4 elever i klassrummet vid lektionsstarten kl 8:30 och sedan droppade de in en efter en under en lång tid. Det störde lektionen, avbröt läraren mitt i en mening och irriterade de elever som redan satt i klassrummet, de som kom i tid för att de vill göra rätt och lära sig snabbt det man behöver för att komma vidare.
Nu är det så att jag har en genuin tro på att alla vill göra rätt, att alla vill vara duktiga och att alla vill lyckas. Men jag vet också av egen erfarenhet att man inte alltid lyckas med det av egen vilja och kraft och då är det bra att någon eller något kan hjälpa till att strukturera för en och tvinga igenom en förändring.
Vi diskuterade problemet vid flera tillfällen, lärarna pratade med eleverna, förklarade hur viktigt det är att komma i tid men utan något större resultat. Och sedan, plötsligt en dag, vid en missmodig “det är jobbigt med förseningar”-stund på ett möte, kom någon av oss på en fantastisk ide! Vi inför morgontester!
Alla tyckte att det är värt att försöka och vi började fundera vad det ska vara för tester och vilka premisser som ska gälla för dem. Vi kom fram till följande:

 

  1. Testerna måste vara lätträttade. 5 frågor, 10 ord, 10 grammatiska problem – 5 eller 10 av något som ska göras. Om det går omvandlar vi resultat i %-rätta svar för att förtydliga för eleven hur den har lyckats. 50% är njaaaa, 70% är ok, 80-90% är bra, 100% är fantastiskt, precis det resultat som alla behöver sträva efter! Om det inte går antecknar vi OK – som betyder att eleven kom i tid till skolan.
  2. Testerna måste vara korta, de får inte ta mer än 10-15 minuter av lektionen.
  3. Ibland rättar läraren testerna, ibland kan elever rätta varandras.
  4. De tester som läraren rättar kan användas som kompletterande bedömningsunderlag.
  5. Det måste vara möjligt att lyckas få alla rätt på varje test om man vill. Därför baseras testerna ALLTID på det vi gjorde dagen innan. Alltid utan undantag. Har eleven varit på lektionen kan den alltså få ganska bra resultat på testet. Har den tränat på orden/texten/regeln hemma blir resultatet på provet riktigt bra. Detta samband blir ganska snabbt väldigt tydligt för eleverna.
  6. Tester har som syfte att skapa en känsla av att det är viktigt att komma i tid.
  7. Tester har som syfte att skapa en medvetenhet om ens egen kunskapsutveckling hos eleven, vad är det den lär sig från dag till dag.

Nu har det gått 3 veckor sedan vi införde morgontester och både eleverna och lärarna är mycket nöjda med resultaten de gav. Förseningarna har minskat drastiskt, dock –  i sanningens namn – ej helt försvunnit. De elever som ger sig själva en chans att lyckas med ett test blir taggade och anstränger sig för att få samma känsla av framgång igen, dag efter dag. Vi märker att arbetsmoralen i klassen har ökat, att eleverna tycker om att utmana sig själva och att lärarna fick en drägligare arbetssituation.

Nästa steg i arbetet med förseningar kommer vid nästa utvecklingssamtal, när de få elever som fortfarande missar morgontesterna plötsligt upptäcker att de saknar en del av bedömningsunderlaget som vi behöver få ihop för att betygsätta dem.

Vissa saker sköter helt enkelt sig själva.

Hälsningar,

Kristina

Kristina Milotic har under sin livstid haft möjlighet att betrakta SFI-verksamhet från olika vinklar. Hon är före detta SFI-elev, före detta SFI-lärare och nuvarande SFI-rektor. Bor i Skåne, längtar till fjäll. Brinner för utveckling. 
kristina-milotic

Lusten till att lära!

Jag är sfilärare i Eskilstuna och älskar att arbeta digitalt med mina elever. Jag har undervisat en B-klass i fem år och det har varit så roligt att lära dem använda digitala verktyg. De första åren var det lite trögt då eleverna inte förstod varför vi skulle ha så många datalektioner eller arbeta med Ipad. De insåg senare, i kursen, hur mycket nytta de hade av att använda de digitala verktygen. Jag märkte en markant skillnad i hur mycket fortare de lärde sig språket. De var också mycket mer intresserade av att lära sig och tyckte att det var roligare att lära. Jag tror att lusten till att lära väcktes när de upptäckte att det faktiskt kan vara roligt att lära.

Framför allt har jag arbetat med appen Tellagami där jag läser in t ex diktamen som jag lägger ut på min blogg https://sfimedangelica.wordpress.com/ där eleverna kan träna hemma. Jag använder den öppna bloggen till B-eleverna i första hand så de lär sig hur de kan använda de olika verktygen och stegvis lotsa in dem i den slutna lärplattformen it’s learning. Det är den lärplattformen vi använder hos oss. En kommentar som en av mina elever sa: “Det är så mycket lättare att koncentrera sig när jag kan titta på något samtidigt som jag lyssnar. Annars tänker jag på annat.”Det sa mig en hel del om hur eleven uppfattade arbetet jag lade ner. 🙂  Appen är också mycket användbar till att läsa in texter, diktamen, nyheter etc, det är bara att låta kreativiteten flöda 🙂

En app som är ett måste när vi använder Tellagami är Imovie. Tellagami har bara 90 sek inspelningstid så i Imovie kan vi klippa ihop Tellagami filmerna. I appen Imovie kan vi också klippa ihop våra egna fotografier till en film. Vi fotograferar ofta när vi är på utflykter och studiebesök och det är mycket uppskattat av eleverna.

En annan mycket användbar app jag vill dela är Explain everything, där vi kan spela in, lägga in egna filmer, filmer från nätet, bilder, skriva det vi själva vill. Det enda som stoppar oss är våra egna begränsningar. https://youtu.be/MsZXBiOLUL0

Ett måste eller ett förenklade sätt är att ha eller skaffa en gmail. Youtube är auotomatiskt kopplat till gmailen så det blir lättare att använda enheterna. Enkelt förklarat.  Ladda upp ditt verk på youtube kontot och filmen är klar! Dela sen och sprid!

Min tanke är att vi måste våga använda IKT . Våga utmana vårt eget lärande, eleverna samt undervisningen. Våga lämna sina gamla spår och tänka NYTT! Ja, det krävs en del av oss men det vi får tillbaka är så mycket bättre.

Tillsammans kan vi skapa nya vägar i lärandet!

Ett roligare sätt att lära och väcka lusten till att lära!

 

 

Vad är det som händer när vi läser en text?

Följ med på en lektion i min D-kurs på sfi i Norrköping. Vi läser ofta texter tillsammans. Vad lär vi oss på det?

20160907_143929

Helhet

Först läser jag texten högt (eller så lyssnar vi på inspelningen om det finns en sådan). Jag gör vad jag kan för att ge texten liv och läsa med viss dramatik så att det blir tydligare vad den handlar om. Den här förmiddagen läser vi en ”klintbergare” om en dam som går på café, slår sig ner vid samma bord som en främling, äter upp en mazarin i tron att det är hennes egen, och går hem och hittar sin mazarin i shoppingkassen. Jag försöker läsa tydligt så att eleverna ska uppfatta det pinsamma i situationen, men ingen skrattar.

Ord

Då samlar vi på ord. Eleverna får föreslå ord som de tycker är svåra eller som de vill att vi pratar om. Orden hamnar på tavlan, och jag brukar kommentera efter en stund vilka som jag tycker att de särskilt ska lägga på minnet. Då rensar jag bort sådant som behövde förklaras i stunden men som jag inte tycker att de behöver kämpa med att lära sig (mazarin till exempel). Ord som kasse, njuta, stirra, avstå och anklagande blir kvar.

Uttryck

När eleverna får föreslå kommer det mest upp enskilda ord. Jag försöker komplettera genom att plocka lite längre uttryck. Ord hör ihop, och i den här texten fanns i lugn och ro, ta en tugga, nu var de kvitt och väl hemma. Ett och ett kan de slå upp ord i lexikon, men jag kan visa på uttryck och idiom som de inte hittar annars.

Högläsning

Ordgenomgången tenderar att bli ganska lång, mest för att jag glömmer tid och rum och kastar mig ut i utvikningar och härledningar när jag blir inspirerad. Men ett sätt att komma tillbaka till nuet är att läsa texten igen, och nu är det elevernas tur. En i taget får läsa, oftast i turordning som de sitter. Då får alla vara med, även de som inte så ofta räcker upp handen. Vid denna andra genomläsning hittar både eleverna och jag fler ord som vi behöver prata om, och jag får tillfälle att hjälpa till med uttalet. Att uttala texten man nyss hört är inte så lätt som det verkar.

Läsa mellan raderna

Men när händer det där magiska då, när texten får liv och aha-upplevelserna dyker upp? Det vet man inte innan. Det sker oftast i samspelet mellan eleverna, när någon förstår en sak och fäller en kommentar som plötsligt får någon att göra en ny koppling. Själva poängen i den här texten finns mellan raderna, när man förstår hur pinsam hela situationen på caféet har varit, hur anklagande damen har tittat på mannen vars mazarin hon just har satt i sig. Den här förmiddagen händer det snabbt, innan jag hinner börja ge ledtrådar har förståelsen spridit sig i klassrummet. Nyckeln finns i orden glider och demonstrativt, tycker eleverna. (På slutet av texten hittar kvinnan mazarinen som ”hade glidit ner i kassen.”) Nu äger vi något tillsammans. Vi har en humoristisk historia som vi skrattar åt, vi har ett antal nya ord och uttryck värda att lägga på minnet, och vi har en gemensam erfarenhet av att tolka text. Det mesta av detta hade inte hänt om alla suttit tysta och läst på egen hand. Alla är trötta men nöjda, och lektionen är slut.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Karin Vieweg Lantz, Sfi-lärare i Norrköping, kurs C och D

karin.vieweglantz@edu.norrkoping.se

Det moderna sfi i nutiden

Samhället utvecklas och det gör även datorerna, datoranvändningen och sfi. När jag själv gick i skolan då var ABC 80 en riktig fluga. Idag är det inte många som känner till de gamla datorerna. Samhället utvecklas och med det utvecklas även vi som privatpersoner men även datorerna. Skolan och sfi står mitt i det samhället som utvecklas till att bli allt mer multimodalt. Sfi-eleverna kan mycket om internet och använder ofta sociala medier för att hålla kontakt med släktingarna i sitt hemland. Då blir det oftast naturligt att skriva sms till läraren på svenska. Eleverna lär sig att skriva till mig och till varandra på svenska på Facebook eftersom de kan skriva där på sitt modersmål. Språk är socialt och i det sociala sammanhanget lär sig våra sfi-elever svenska. Det kan vara olika sociala sammanhang för olika elever men resultatet blir det samma. Det resulterar i ett språk som fungerar i vardagen.

Dagens sfi-elever kan hantera de flesta digitala verktygen enligt min erfarenhet. När vi använt blogg och digitala hjälpmedel då har eleverna varit med på noterna ganska omgående även elever som är runt 60 år. Hur har det varit med sfi-lärarna? Har de varit med noterna? Har det funnits ett elevperspektiv? För som jag tänker handlar digitalisering på sfi om en elevaktivitet och ett elevfokus som gör att elevernas egen språkutveckling kommer i fokus. Fokuset flyttas från mig som lärare till elevens språkutveckling och det skapas motivation och delaktighet. När vi arbetat så har jag fått många fina ord av mina sfi-elever. De fina orden från kollegorna har jag fått mer av under den senare tiden men det är inget jag eftersträvat direkt. Eleverna är i fokus och när de lär sig svenska då blir jag glad.

Skolutveckling inom SFI är angeläget för elevernas skull. Vad menar jag då med skolutveckling? Med skolutveckling menar jag att ge eleverna de verktygen de behöver för att bli litterata i vårt multimodala samhälle. De får en svenska som fungerar i nutiden. Även om många av oss med största sannolikhet skulle ha svårt att hantera ABC 80 som är gårdagens dator kan vi med största sannolikhet hantera dagens datorer. Vi lever i nutiden och vi utvecklas och det gör även sfi. När vi har ett elevfokus och ett fokus på nutiden då sker skolutveckling på riktigt.

När det gäller digitala verktyg och digitala läromedel har jag sett ett otroligt snabbt och effektivt resultat i språkinlärningen. Jag byggde upp en metod som jag även nu publicerat som läromedel som bygger på ord, text, prosodi, samtal, skrivande, hörförståelse och grammatik.  Eleverna lär sig förvånansvärt effektivt och kommer ihåg mycket enligt denna heldigitala metod. Allt i en inkluderande och i en diskuterande atmosfär. Till läromedlet finns även planeringar som ingår i materialet. Vi använder blogg till läromedlet som jag skrivit och bloggen är öppen för alla. Läromedlet är utgivet av Digilär.

Tack för uppmärksamheten! Vi ses på internet!

13343102_515479815323109_883761018268697990_n

DSC01539 Anna-Karin

Anna-Karin Bengtsson lärare i svenska som andraspråk och sfi, blivande specialpedagog, läromedelsförfattare, föreläsare, samt ägare av Anna-Karins AB

Flexibelt så det förslår!

”Utbildningen i svenska för invandrare (SFI) fungerar inte bra. ”

”Nu diskuteras återigen varför utbildningen i svenska för invandrare, sfi, fungerar så dåligt.”

Om du arbetar som SFI-lärare och letar efter citat eller artiklar där SFI kritiseras, ifrågasätts eller missförstås så blir du inte besviken. Fast frustration och besvikelse är ändå den känsla som du blir kvar med för hur kul är det egentligen när det känns som att ingen utom dina kollegor har en aning om vad du faktiskt jobbar med? Eller vilka villkor och förutsättningar som styr ditt arbete?

Just därför är den här bloggen efterlängtad! Nu finns en tydlig kanal där vi verksamma själva kan sprida och differentiera bilden av vårt yrke. Jag som skriver heter Lillemor Persson, arbetar på SFI-skolan i Umeå och jag ser fram emot att läsa alla er andras inlägg och kommentarer.

I det här inlägget tänker jag beskriva en liten den av vår verksamhet i Umeå och fokus ligger på flexibilitet. För även om många verkar tro att:
-SFI inte är flexibelt
-inte går att kombinera med andra aktiviteter
-alla elever måste läsa samma saker i samma takt oavsett utbildningsbakgrund och förutsättningar så är det ju såklart inte fallet!

I Umeå har vi som komplement till dagtidskurserna startar upp vad vi kallar för DistansCentrum . Där kan alla elever som läser på våra närdistanskurser träffa lärare, kurskamrater och få handledning, datasupport och träna sin muntliga och skriftliga förmåga. DistansCentrum är öppet varje dag och då finns minst en men ofta två pedagoger på plats. Vi erbjuder ett schema med olika tider där eleverna deltar efter överenskommelse med sin lärare och det finns även drop-in möjligheter för eleverna. Det innebär att elever som har andra aktiviteter till exempel högskolestudier, praktik, arbete eller är föräldralediga ändå kan kombinera detta med SFI-studier.

I dagsläget erbjuder vi kurserna:

kurser

och har cirka 130 elever varav ungefär 40 på studieväg två och 90 på studieväg tre. Det här konceptet möjliggjorde av statsbidragen för att utveckla SFI och även om skolan sedan tidigare redan hade flexkurs och kvällskurs blev det möjligt att få tid och resurser för att ta ett helhetsgrepp kring den stora (och växande) grupp av elever som inte kan komma till skolan alla dagar i veckan. Varje kurs har ett eget kursmaterial med planeringar som eleverna arbetar utifrån och oavsett när en elev börjar, kommer eller slutar vet hen vad som ska studeras och lämnas in till läraren för bedömning och respons.

DistansCentrum med elever

DistansCentrum öppnade i oktober 2015 (men skolan har sedan 2012 haft närdistanskurser för studieväg 3) och vi får hela tiden testa oss fram och tänka nytt kring hur vi ska lägga upp undervisningen och upplägget. Eftersom vi oftast inte har ”traditionell” klassrums- eller katederundervisning, utan individuell handledning eller grupperar ihop eleverna utifrån vilka som just då är i skolan och vilken nivå de ligger på, är det ett nytt sätt att undervisa på både för oss och eleverna.

DistansCentrum med elever2

Några av de utmaningar och utvecklingsområden som vi ser är:

  • Hur stöttar vi nybörjare som saknar språk, datavana och studievana? Där ser vi framförallt ett behov för eleverna på 2B om de inte har några förkunskaper i svenska.
  • Hur gör vi grammatiken funktionell? I ett klassrum där alla elever arbetar med samma text eller tema kan läraren lättare koppla ihop text och grammatik. På distansen brottas vi med dilemmat att grammatikövningarna känns frånkopplade från annat som eleverna läser.
  • Hur effektiviserar vi den muntliga progressionen?
  • Hur gör vi med närvaro? I dagsläget ställer vi krav på minst 1 timmes närvaro per vecka men behövs det mer eller ska eleverna kunna läsa helt på distans?
  • Vilka förväntningar kan vi ha på eleverna? Vad kan vara en rimlig progression för tex en elev som jobbar 100% och bara kan komma till skolan 1 timme per vecka och dessutom har svårt att studera hemma?

Det här är som sagt några av våra frågeställningar och utvecklingsområden för just DistansCentrum men själva konceptet är ett tydligt exempel på att SFI är flexibelt och att vi yrkesverksamma satsar hårt på att utveckla och förbättra vår undervisning och våra verksamheter.

Och nu är jag nyfiken på feedback, frågor och kommentarer från andra SFI-lärare runtom i landet! Dels på det här inlägget och de frågeställningar som presenterats här men jag vill också få ta del av beskrivningar av din verksamhet, jobbvardag, en solskenshistoria, den där riktigt lyckade lektionen eller varför inte den som inte alls gick bra och vad du tog med dig för lärdomar av den? Så har du inte redan bokat in dig på ett datum för att skriva här så tycker jag att du genast ska göra det så att bilden av SFI skapas av oss som faktiskt arbetar med ämnet och inte media eller politiker som inte är insatta!

lillemor

/Lillemor Persson, SFI-lärare, Viva Komvux Umeå
outlook_2013_ikon lillemor.persson@umea.se
icon175x175@PerssonLillemor

Vad brinner du för?

I slutet av denna vecka kommer första bloggaren att skriva ett inlägg här. Det kan passa bra att berätta att sfibloggen.se skapades för att vara en motvikt mot den mindre positiva bild av sfi som florerar i media. Vi känner helt enkelt inte igen oss!

Låt oss tillsammans inspirera och visa en sfi där lust, arbete, utveckling och kreativitet flödar över. Glädjen och energin är så mycket starkare än de negativa bitarna. Vad är det som gör dig stolt när du går till jobbet? Viken munter historia tar du med dig när du går hem?  Vad funkar bra i klassrummet? Hur hyllar du dina kollegor?

Vad brinner du för?

match-631729_1920

Varmt välkommen!

Det uträttas stordåd inom sfi varje dag! Välkommen att berätta om just ditt! Sfibloggens syfte är att sprida goda exempel, idéer, tankar och funderingar rörande sfi:s mångfacetterade arena. Således bidrar vi till att skapa en mer nyanserad bild av sfi. 

Alla som vill är välkomna att skriva blogginlägg: lärare, skolledare, modersmålsstödjare, SYV, övrig personal och förstås eleverna!

 

Klicka här för att läsa om hur det går till.

Kontakta oss: kontakt@sfibloggen.se