Går det inte så går det ändå

Jag har funderat mycket på vad jag skulle skriva i det här inlägget. Skulle det handla om hur jag jobbar, hur jag skapar uppgifter, vad jag tycker politiker behöver veta om SFI osv. Ja, ni hör. Jag, jag, jag.

Nä, det hade jag ingen lust med.

Det är inte jag som är huvudpersonen i det här inlägget. Det är några andra personer som jag träffar fem dagar i veckan. Några personer som imponerar på mig varje dag. Nämligen eleverna i kurs A, SFI Eskilstuna.

Vi har tillsammans skrivit en gemensam text. Eleverna har fått berätta om kurs A och vad vi tränar på. Sedan har vi skrivit ner det, tränat på att läsa texten, skrivit av den, tränat med ipad och på datorn.

Här är den!

Kurs A

Vi studerar på kurs A. Vi pratar svenska. Vi lyssnar och skriver. Alla torsdagar har vi data klockan åtta. Fredagar och måndagar har vi ipad. 

  

För er som arbetar på kurs A eller studieväg 1 har eleverna också fått berätta vad ni som lärare ska tänka på, hur det känns att börja studera och vad de tycker om att lära sig svenska. Tack till mina lärarkollegor Abdi och Aram för modersmålshjälp!

  • Tänk på att tala tydligt.
  • Hjälp oss att våga tala och skriva.
  • Vi behöver repetera mycket. Vi vill gärna träna på samma sak en hel vecka fast på olika sätt så att vi inte glömmer bort det.
  • Vi vill inte ha många olika uppgifter varje dag. Eller många nya uppgifter på en vecka.
  • Vi behöver mycket tid för att lära oss.
  • Tänk på att skriva och läsa är nytt för oss. Vi behöver mycket stöd.
  • Skriv lite och tydligt på tavlan.
  • Hjälp oss att träna siffror och klockan. Många av oss har aldrig studerat matematik.
  • Vi tycker att kurs A borde få ha fler lärare för att vi ska få mycket hjälp.
  • Vi behöver modersmålsstöd.
  • Vi behöver få träna på samtal i klassrummet så vi kan använda svenskan utanför skolan direkt t.ex. för att kunna fråga/få hjälp med att bli medlem/bonuskund i olika affärer.
  • Vi tycker att studieväg 1 borde få mer tid på sig att klara sfi.
  • Tänk på att vi inte alltid hinner med läxor. Vi vill lära oss språket men vi har många andra aktiviteter och kurser vi måste gå på. Vi vill läsa mer svenska/sfi för ibland känns andra aktiviteter meningslösa för vi sitter med de som har utbildning och kan mer.
  • Vi vill ha en grund och kunna lite svenska innan vi går på andra aktiviteter eller har praktik.

När vi pratar om att börja studera för första gången och dessutom på sitt andraspråk så säger en elev:

”Jag var rädd i början. Jag vågade ingenting och jag grät varje dag. Det var svårt och jag ville hoppa av skolan men nu kan jag skriva lite, jag kan läsa lite och jag kan prata lite på svenska!” 

Flera elever håller med om att de upplevt samma känslor i början av studierna. Därför vill jag lägga till en punkt som jag tycker är viktig.

  • Tänk på att skapa en trygg och trivsam miljö i klassrummet. Eleverna har kanske inte gått i skolan förut men de har lång livserfarenhet och många kunskaper. Tänk på resursperspektivet! Fokusera inte på vad de inte kan, fokusera på vad de kan och vad de lärt sig!

Två elever ville ställa upp på bild. Här är jag (Camilla) i mitten, Fadila till vänster och Alijan till höger.

Rubriken då? Den har jag snott. Det är ett slagord som kommer från Rockcity/Hultsfredsfestivalen där jag hade min första anställning som lärare på Gymnasium Rockcity. Jag tycker att den passar perfekt på den otroliga prestation som eleverna gör och den kämparglöd de har när de lär sig att läsa och skriva på sitt andraspråk och hur viktigt det är att vi tror på att de ska lyckas.

Går det inte så går det ändå. Det måste gå.

_______________________________________________________________

Sfi kurs A, Eskilstuna kommun

Camilla Nilsson

SFI-lärare och författare till Språkvägen A

Sagan om en lärare

Det var en gång en nyexaminerad, oerfaren lärare. Läraren var full av engagemang och glädje när hon satte igång sin undervisning med vuxna elever på sfi. Läraren läste högt, förklarade, vände och vred på texten, ställde frågor och sen bad eleverna skriva sina egna texter. Men eleverna lyckades inte. Eleverna skrev inte tillräckligt bra texter, vissa till och med ingenting, ingenting. Läraren fick tänka om, fundera, experimentera och pröva på nytt.

Sen läste läraren en bok. Boken handlade om genrepedagogik och cirkelmodellen. Då fick läraren en ahaa-upplevelse! Hon började arbeta på annat sätt, ändrade sina metoder, planerade sin undervisning noggrannare, började stötta sina elever mycket mer. Och det började ge mer resultat. Mycket, mycket, mycket mer. Eleverna lyckades. Läraren blev nöjdare och började älska sitt arbete ännu mer.

Denna lärare heter Tiia Ojala, alltså jag. Men vad är cirkelmodellen?

Cirkelmodellen utgår från fyra olika faser och ger dig som lärare mycket stöd i din planering av undervisning:

Genrepedagogikens cirkelmodell

Fas fyra är elevernas individuella skrivande. Om jag alltså vill att eleverna ska skriva en text måste jag arbeta med tre faser innan. Innan jag lärde mig om cirkelmodellen gick det för fort för min del, jag hastade mig framåt, många elever misslyckades.

I fas 1 arbetar jag med att skapa förförståelse. Jag utgår ifrån att mina elever har kunskaper med sig. Därför måste jag fråga först hur de tänker kring ett ord/begrepp, vad de vet om ämnet och vilka tankar de har om det kommande ämnet. I fas 1 kan vi göra en utflykt, göra något praktiskt som stöttar förståelsen av en text, vi tittar på korta filmer, går igenom viktiga ord eller samtalar begrepp med hjälp av en tankekarta. Fas 1 kan ta lång tid men det är värt det. Allt du gör under fas 1 stöttar elevernas förståelse av text i fas 2.

I fas 2 arbetar vi med en modelltext eller flera texter som oftast liknar varandra och är samma typ av text/genre. Vi högläser med varandra, ställer frågor, reder ut oklarheter. Vi sammanfattar texten, jämför med andra texter, gör textkopplingar. Framför allt samtalar vi mycket kring ämnet och texten samt tränar struktur och språkliga mål för texten.

I fas 3 skriver vi en gemensam text. Denna fas kräver att läraren vågar släppa fritt. Eleverna ska stå för innehållet, läraren styr med frågor så att formen blir rätt. I denna fas skriver vi en text som liknar texten i fas 2. Det kan handla om samma ämne, men oftast tar jag ett annat ämne men behåller genren.

Grattis! Nu har vi gått igenom alla tre faser och eleverna är redo att skriva sina egna texter. Men det är viktigt att ge en stöttande skrivmall till eleverna, gärna med stödord. Så här kan exempelvis en skrivmall till en argumenterande text se ut:

 

Skrivmall för argumenterande text

 

Sist vill jag avsluta med några boktips!

  • Pauline Gibbons: Stärk språket, stärk lärandet. 2016.
  • Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet. 2013.
  • Britt Johansson och Annika Sandell Ring: Låt språket bära. 2015.
  • Tiia Ojala: Mötet med nyanlända. 2016.

Ha en lärorik undervisning med hjälp av cirkelmodellen!

 

Tiia Ojala

Tiia Ojala

Legitimerad lärare i svenska som andraspråk och tyska, läromedelsförfattare, föreläsare

 

@TiiaOjala

FB: SOKA-rummet

Blogg: multikultiskola.bloggspot.se

tiiaojala.se